Pseudovetenskap vs vetenskap (del 1)

Är det något en massa studier lärt mig så är det att gränsen mellan pseudovetenskap och seriös vetenskap är flytande och inte alls alltid självklar. Det hela är ju t om ett stort eget vetenskapsfilosofiskt ämne som kallas demarkationsproblemet där en massa filosofer med massor av tid över försöker definiera upp gränser så att vi andra kan peka ut bra och dålig vetenskap.

Jag vill nu poängtera att det som vanligt handlar om naturvetenskap med dessa gränser. Dessa kriterier är oerhört mycket svårare att applicera på humaniora och samhällsvetenskap eftersom dessa vetenskapsgrenar trots allt har andra möjligheter och ett annat syfte än naturvetenskapen. Inom de mjuka vetenskaperna handlar det om förståelse och dokumentation av ofta subjektiva fenomen, inte om kunskap om objektiva fenomen. Vilket gör att man väldigt ofta själv måste definiera och motivera metoden. Några ideal finns inte på samma sätt. Ibland glider såklart humaniora och samhällsvetenskap in i diskussioner och problem som är möjliga att undersöka på ett naturvetenskapligt sätt, men oftast är det inte så. Men alltså, de naturvetenskapliga budorden på engelska med kommentarer av mig där jag tycker det behövs:

  • Reproducible. Makes predictions that can be tested by any observer, with trials extending indefinitely into the future.
  • Falsifiable and testable.
  • Consistent. Generates no obvious logical contradictions, and ‘saves the phenomena’, being consistent with observation.
  • Pertinent. Describes and explains observed phenomena. (Ska behandla fenomenet i fråga och inget annat. Irrelevant svammel är vanligt i dålig vetenskap)
  • Correctable and dynamic. Subject to modification as new observations are made.
  • Integrative, robust, and corrigible. Subsumes previous theories as approximations, and allows possible subsumption by future theories. (Hänsyn till forskningsläget är grundläggande. Den som inte nämner och försöker förklara gällande teorier när man kommer med en ny gör inte bra vetenskap)
  • Parsimonious. Economical in the number of assumptions and hypothetical entities.  (Occhams hyvel, enkelhet är sannolikt bättre än omständighet i valet av teori.)
  • Provisional or tentative. Does not assert the absolute certainty of the theory. (För att skilja ”sanning” från ”sanning” – men inte det samma som att en naturvetenskaplig sanning är falsk eller svag, den ska alltid vara möjlig att ifrågasätta.)

Fast detta ger ingen som helst förståelse av vad som är vetenskap och vad som är pseudovetenskap. För att verkligen förstå vad som är vad måste man även definiera typiska egenskaper för pseudovetenskap. För man kan inte definiera hur en mammut ser ut genom att utesluta typiska drag som bara finns hos en elefant. Här är en lista på typiskt pseudovetenskapliga saker enligt wikipedia.

  • Use of vague, exaggerated or untestable claims
  • Over-reliance on confirmation rather than refutation
  • Lack of openness to testing by other experts
  • Absence of progress
  • Personalization of issues
  • Use of misleading language

Som ni kan se är ingen av dessa punkter absolut utan mer beskrivande av fenomen. Alltså är det ingen checklista direkt. Det ska ju sägas att diagnostisera en sjukdom efter en checklista går tämligen bra, dvs att om man uppfyller tillräckligt många punkter så är det sjukdom X, men jag tycker inte det är lika tydligt med vetenskap kontra pseudovetenskap – där är det mer tendenser man letar efter. Det kan räcka med en punkt, det kan också ibland inte ens räcka att alla punkter finns med.

Jag ska diskutera vissa andra delar av det här i kommande poster.

Annonser
Det här inlägget postades i Andra vetenskaper, Filosofi & akademiska frågor, Idioter & idioti, Konspirationer & pseudovetenskap. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Pseudovetenskap vs vetenskap (del 1)

  1. Ping: Pseudovetenskap vs vetenskap (del 2) « Geobastard

Kommentarsfältet är stängt.