Framtidsfunderingar hos en åldrande geologistudent

Att läsa till geolog innebär att man läser en väldigt bred utbildning. ”Geolog” är egentligen inget yrke mer än vad ”läkare”, ”lärare” eller ”tekniker” är ett yrke, det är flera helt olika sorters yrken där en expert i ett ämne inte behöver kunna ett skit i ett annat (Det har man ju märkt när man frågar vissa professorer bara lite utanför deras fält). Det hela handlar mycket om vilka övriga ämnen man läser, vilka ämnen inom geologi man läser och kanske framförallt vad man väljer att skriva om på sitt examensarbete. Dessa ting definierar vilken sorts geolog du kommer bli.

Det är ju det här som skiljer geolog från att läsa till ingenjör. På utbildningar till civilingenjör i kemi, fysik, elektronik osv så läser man ju mycket mer av färdiga program. Att läsa ”geologprogrammet” innebär inte att man läser ett färdigt program på samma sätt. Det är betydligt ytligare definierat. På gott och ont. Det sköna är att man är fri att kunna välja vad man vill bli. Om du vill bli paleontolog med specialisering på GIS-teknik är det bara att bli det. Om du vill bli berggrundsgeolog med specialisering på hydrogeologi är det bara att bli det. Du kan även definiera din specialitet utifrån de obligatoriska ämnen du måste läsa utanför institutionen på andra institutioner. Det innebär ju tex att man skulle kunna fokusera på geofysik och sedan komplettera med arkeologi för att jobba som geofysiker inom arkeologiska projekt. Möjligheterna är många. Man kan även välja att läsa brett och stort så att man täcker in så mycket som möjligt. Det finns olika skolor som säger vad som är bra och dåligt med specialisering kontra bredd.

Det dåliga med att läsa så här fritt är just att man hela tiden måste fatta beslut kring sin utbildning på ett sätt någon som läser ett mycket mer definierat program inte måste. Jag vet vad jag blir när jag läser till sjuksköterska eftersom att allt är valt åt mig. Jag väljer vad jag blir själv när jag läser till paleontolog och inget är därmed på samma sätt valt åt mig.

Just nu lider jag själv av en stor portion ångest över denna frihet. Som förhoppningsvis lättar när jag läst klart allt och ska börja med exjobbet på mastersnivå. Men samtidigt gnager det i mig. Tänk om jag väljer fel ämnen nu på mastersnivå. Det är trots allt förbannat mycket svårare i regel än på grundnivå och väljer man fel så kan man få stånga huvudet mot väggen helt i onödan. Framförallt om man väljer något som det sen inte finns jobb som. Gisslet med att själv definiera sina utbildningar är ju att man specialiserar sig på något där inga jobb finns. Och det gnager i bakhuvudet på mig. Här ska jag utbilda mig till berggrundsgeolog i skåne. När de flesta berggrundsgeologer trots allt jobbar i norrland. Och jag vet inte om jag vill flytta till norrland. Dvs min marknad här nere kan bli liten.

Å andra sidan ÄR ”geolog” också ETT yrke ibland. Dvs jag kan som kunnig på geologi alltid söka mig till en rad geologiyrken som jag inte specialiserat mig inom. Dvs även om jag blir expert på en sak, har jag förhoppningsvis god kompetens inom fler fält inom geologin som kvalificerar mig. Det har iaf sagts så till mig av andra. ”Geologer går bara frivilligt arbetslösa, även nu under lågkonjuktur”.  ”Har du en mastersexamen inom miljörelaterade naturvetenskapsämnen från Lunds universitet så kommer du få ett kvalificerat jobb”.

Jag hoppas de har rätt. De verkar ha rätt när jag spejar på arbetsmarknaden, men det vet jag först med säkerhet den dagen jag ska söka jobb.

Sen finns det ju alltid doktorandplats. Men det vet jag inte om jag klarar av eller om det finns någon chans för mig att komma in på (jag kommer ju trots allt vara 37 när det är dags och jag lär inte ha VG i allt, det är ju redan nu resultatet, och allt beror på konkurrensen). Det beror nog också helt på VAD för doktorandplats som utlyses och om jag är kvalificerad på just det fältet. Om det blir spot on – på något jag sysslat med – ja då så. Nu vet jag ju inte vad min masters exjobb ska handla om ännu. Den ska jag välja med andakt mer än kandidaten som jag mer valde för att det passade mig och var intressant. Eller rättare sagt, JAG blev utvald för det av en annan. Sån tur har jag nog inte igen med att kombinera en hand och en handske.

Så här tänker jag iaf nu, fem huvudalternativ som jag har funderat mig fram till. Om ett år tänker jag säkert helt annorlunda.

  1. Bred petrologi/mineralogi-kunnighet (prospekteringsarbeten)
  2. Specialising inom petrologi/mineralogi i tex sedimentära bergarter. (prospektering, men även CO2-lagringsteknik)
  3. Paleontolog med specialisering på mikrofossil (viktigt för gas, olje-prospektering)
  4. Geologi-arkeologi (endast doktorand i det om något dyker upp – finns ju inte som yrke).
  5. Paleoklimatologisk forskning med fokus på berggrund (endast doktorand då)
Annonser
Det här inlägget postades i Geologi, Personligt, Studierna. Bokmärk permalänken.