Drakes ekvation och Fermis paradox

… jag tröttnar aldrig.

Jag är trekkie, men det innebär inte att jag tror att det far en massa aliens där ute. Tyvärr. Ack så coolt det vore dock, jag hoppas jag har fel och att det är så.

Nej jag tror tyvärr svaret på fermis paradox tyvärr är den att jorden kanske inte är unik, men mycket mer ovanlig än vad Drakes ekvation tar hänsyn till. Det finns så många variabler som vi inte känner till kring livets utveckling som gör att jag i princip alltid fnyser åt Drake.

Vi har INGEN aning om hur vanligt det är för liv att uppstå ur död materia. Verkligen ingen aning alls. Vi måste hitta många fler exoplaneter med liv för att kunna börja räkna på riktigt. Vi måste även förstå exakt hur det går till.

Vi har INGEN aning om hur vanligt det är för liv som uppstår, att det överlever länge nog för att ens bli komplext. En cell till flera är ingen som helst självklarhet. Vore det så skulle det inte finnas encelligt liv kvar på planeten. Beakta att det tog flera miljarder på på jorden innan evolutionen verkligen sparkade igång under Kambrium. Flera ggr dess för innan och därefter har det nästan utraderats. Och då är jorden ändå en plats som är väldigt trygg. Vi har väldigt liten koll på hur vanligt det är med så här trygga planeter – vad än ekvationen må påstå. Luckor efter luckor i Drakes ekvation.

Vi har heller ingen som helst aning om hur vanligt det är för liv, om det uppstår och överlever alla flaskhalsar, evolverar fram intelligens. Vi är jordens ENDA riktigt intelligenta varelse genom dess 4.5 miljarder år långa existens. Den enda som funnits med förmågan att titta ut i universum och kunna analysera vad som verkligen finns där.

Kort sagt – när man talar om ”10 million trillion possible complex life planets” i universum, vilket de senaste spekulationerna inom Drakeekvationen säger. En vansinnigt stor siffra så kan iaf jag inte börja säga annat än Fermis paradox ftw. Något stämmer inte. Med 10 millioner trillioner planeter där komplext liv skulle finnas, så borde vi sett eller hört något. Universum är helt enkelt på tok för litet och på tok för ungt för att det inte skulle vara ett statistiskt faktum om Drake har det minsta rätt.

Den enda ursäkten på Fermis paradox som jag köper är att vi möjligen inte har tittat ut i universum tillräckligt djupt och tillräckligt länge – men den ursäkten håller inte många årtionden till. Men jag tror, i brist på andra bevis, att jordens liv och homo sapiens, är en extremt ovanlig sak i universum. Vi är troligen inte den enda planeten med liv, för med en spelplan så stor är det statistiskt orimligt att livet, hur jävla svårt det än är att uppstå, inte skulle ha uppstått fler ggr. Vad som däremot inte är lika säkert är att det har lett fram till intelligens. För intelligens är inget självklart slutmål för evolutionen – det är ett extremt opraktiskt sätt att hantera sin arts framgång på egentligen. Energikrävande och socialt destabiliserande till max – som gjort för misslyckanden.

Jag tror – att som bäst – finns det gott om planeter där ute med liv på, kanske flera miljoner planeter i universum- men väldigt få med intelligent liv på för där är den verkliga flaskhalsen i paradoxen näst efter tillkomst och tillräcklig överlevnad i år. Längre än så vågar jag inte hoppas faktiskt. Men jag hoppas att jag har fel. Eller nja, kanske inte, för om intelligent liv finns i överflöd som vi missat av någon anledning vi missat bara, så kommer ju frågan oundvikligen att bli hur snälla kommer de vara?

Om vi tittar på hur jävla brutala vi själva är – inte är det minsta osannolikt alls att det finns typer där ute som både är snällare och mycket mycket farligare. Finns det gott om intelligent liv i universum kan man räkna kallt med att en del av det livet inte kommer dela vår syn på moral och etik öht. En del av dem kan vara förklaringen på varför det är så tyst där ute – för någon tystar alla.

Annonser
Det här inlägget postades i Andra vetenskaper, Filosofi & akademiska frågor, Paleontologi, Science Fiction. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Drakes ekvation och Fermis paradox

  1. Bo Jonsson skriver:

    Nu ska jag krångla till det ytterligare … Hur stor är sannolikheten att vi med detta intelligenta liv, som trots allt uppstått, teoretiskt med hänsyn till ljushastigheten, har möjlighet att kommunicera?

    (förutom dom som åkt seigtseeing i tefat förstås.)

  2. Mikah skriver:

    Apropå Fermis paradox. Intelligenta varelser behöver inte nödvändigtvis utvecklas till att bli en interstellärt resande och kommunicerande högteknologisk civilisation.

    Här på Jorden har vi ju andra exempel på mycket intelligenta varelser, som delfiner & valar, andra människoapor, elefanter och kråkfåglar. T.ex. delfiner har jämte människan djurvärldens proportionellt största hjärna. De har början till ett komplext språk (olika individer i flocken benämns med olika läten o.s.v) och avancerade sociala beteenden o.s.v. Högintelligenta varelser på många andra planeter kanske är mer som delfiner. Intelligenta och avancerade, men bryr sig inte om/har ej hunnit än att utveckla hightech.

    Självaste vi, H. sapiens, har ju levt med hightech ännu under högst 50 år av en 200 000 års existens som art, trots kognitiva färdigheter att utveckla hightech redan från början.

  3. Johnny skriver:

    ”…så tyst där ute – för någon tystar alla”
    Det låter som du har spelat ”Mass Effect 2”.
    🙂
    http://en.wikipedia.org/wiki/Mass_Effect_2

  4. Daniel skriver:

    Johnny: Nope. Har jag inte. Låter som någon bakom spelet Mass Effect har snott ett gammalt scifi-koncept snarare. För det där med utrotning som svar på fermis paradox är ju betydligt äldre än så.

  5. Daniel skriver:

    Bo: Om man utvecklar intelligens i klass med oss kan man ju givetvis utveckla förmågan att kommunicera på distans med sin egen art. Och då kommer man ju givetvis att läcka signaler på något sätt oavsett vilken teknik man använder. Och att tex säga att de kommunicerar med annan teknik – tex ljus eller laser – håller inte. För man kommer inte fram till sådan teknik utan att förstå vad laser är – nämligen ljusvågor. Och förstår man det så förstår man vad andra sorters vågor är också – och kommer att använda även dessa på något sätt.

    Dvs om de kommunicerar med varandra med signaler genom etern – vilket jag inte direkt ser som något märkligt bara man upptäcker fysiken, så kommer man synas signalmässigt. Det handlar ju inte bara om radio heller – vi lyssnar ju på en massa frekvenser.

    Men det är som sagt tyst där ute. Så att nå till den typ av nivå vi gjort måste vara om inget annat rätt exotiskt – och i väntan på bättre kunskap får man ju betrakta det som unik. Allt annat är egentligen bara ren spekulation. Fakta är fakta: Det är tyst i etern i kosmos.

    Mikah: Du måste ju förstå att intelligens inte bara är något begrepp man kan svänga sig med hur som helst. Det handlar ju om en biologiskt uppkommen funktion som utvecklats som ett sätt för en art att överleva. Med tanke på att delfiner inte är bättre på fiskar att överleva havets faror, så är de ju knappast heller då mycket mer intelligenta på ett sätt som de har nytta av. De har en stor hjärna, men de verkar inte kunna nyttja den speciellt bra när de inte ens kan ducka ett stillastående fiskenät – vilket t om byfånar bland homo sapiens skulle klara av. Jag tror inte att delfiner att suicidala, precis som vi är ibland, pga hög intelligens och därmed brustna förhoppningar i livet osv – jag tror helt enkelt att svaret är mycket enklare. De är inte så värst smarta. Deras stora hjärna är lika stor och tom som Paris Hiltons är. De förstår inte att fiskenätet är farligt för de har begränsad intelligens. Det samma gäller alla dina exempel. De enda som kommer i närheten av oss är ju chimpanser i princip. Men är ändå ack så långt ifrån oss.

    Nej, det är new age-influerat trams att det finns en massa annan intelligens i paritet med vår på vår planet, det gör det inte. Det finns varelser som är ovanligt intelligenta såklart, likt de du ger exempel på. Men avståndet mellan en elefant och homo sapiens är fortfarande mycket större i intelligens än det är mellan en elefant och en groda.

    Den förmågan vi besitter är extremt mycket större – eftersom den också delvis är socialt skapad. Låt en människa växa upp i en låda och hon kommer bara vara snäppet smartare än en chimpans. Vi lär oss så mycket som blir grunden till vårt sätt att tänka. Något chimpansen inte kan. En chimp i uppväxt hos oss blir lite smartare än sina vilda kollegor, men skillnaden är inte i närheten av den vi ser på samma sak hos människor. Eftersom chimpansen, biologiskt, är mer korkad än oss. Mycket mer korkad. Man brukar säga att de främsta exemplen, tex bonobos likt Kanzi i vissa intelligenser blir som 5åriga människor maximalt. Och det är en otrolig skillnad mellan en vanlig femåring och en vanlig 25åring. Självklart är inte alla i homosapiens supersmarta. Men tillräckligt många är det.

    Sen leder det ju till den variabeln du själv tar upp – att högteknologi är nytt (inte 50 år dock – vi har haft komplex mekanik i ett par hundra år – elektronik i 50 javisst).

    Men det talar ju inte för din sak på något sätt – det talar ju bara för min. Svårigheten att nå den nivå homo sapiens ligger på idag – oddsen att en annan varelse i universum skulle nå dit är ju väldigt dålig. Fermis paradox handlar ju JUST om det – varför det är tyst och varför vi inte ser något spår.

    Människans unika historia på jorden, där det tog tid, t om för oss som var mycket mer intelligenta än alla andra varelser att uteckla teknik, visar ju på hur exotiskt intelligent liv måste vara.

    Du argumenterar ju emot dig själv när du påpekar människans lilla korta existens som teknikvarelse.

  6. Mikah skriver:

    Nej, såklart äger inte de mina nämnda djurarter människans hela batteri av intelligens & kognitiva färdigheter, bara delar av det. Jag kan hålla med om att det talar för att utveckling av hög intelligens a la människan kan vara extremt sällsynt i universum.

    Det är kul att spekulera i allt detta, men för varje spekulation viner Occams Razor genom luften. Ah, om vi ändå kunde få definitiva svar från universum…

    Min önskelista just nu:
    1. Bekräfta liv — ev. existerande eller forntida liv — på Mars & Europa.
    2. Hitta en terrestrial vattenplanet (med liv) likt Jorden.
    3. Kontakt med utomjordiska civilisationer.

  7. Emmanuel skriver:

    Du har helt rätt, ”Drakes ekvation” är något som man kladdar ner under en blöt kväll på baksidan av en servett. Att den har fått så hög status (och ett eget namn) är egentligen ganska komiskt.

    I själva verket är den ganska meningslös eftersom sannolikhetsuppskattningarna grundar sig på blott intet. Som du själv utmärkt beskriver, finns det inget empiriskt bevis för ”liv” och än mindre ”intelligent liv” överhuvudtaget förutom på vår planet. Förutsättningar för liv går möjligen att skatta, men eftersom vi är långt ifrån att förstå hur livet uppstod här, kan vi inte heller göra någon skattning av sannolikheten för ”liv”.

  8. Bo Jonsson skriver:

    Daniel, jag tror att du missuppfattade (en elegant omskrivning för att jag uttryckt mig oklart …) min frågeställning. Ljushastigheten är inte det mest väsentliga, utan problemet är att vi måste, i imaginär tid (heter det så?) vara samtida med civilisationen vi kommunicerar med.

    Alltså om det finns intelligent liv i ett solsystem en miljon ljusår bort, så måste dessa ha varit på vår nivå, eller över den, för en miljon ljusår sedan, och ganska exakt också. Vi har haft förmågan att fånga upp signaler från rymden i kanske hundra år. Dessa hundra år måste sammanfalla med den civilisation vi kommunicerar med. Hur lång tid har det tagit oss? Runt fyra miljarder år; siffrorna svindlar.

    Min slutsats är, att även om det skulle finnas/funnits mycket liv i universum så är sannolikheten liten att vi tidsmässigt sammanfaller. Om man nu inte tror att liv på ”kommunicerbar” nivå är miljonårsprojekt. Det som talar mot det är att det räcker med ett Yeollowstone eller en rejäl meteor …

  9. Daniel skriver:

    Bo: Jag känner mycket väl till tidsargumentet och dess ursäkter för tystnaden. Jag köper det dock inte alls som en fungerande ursäkt för att Drake skulle ha rätt.Det är ju trots allt DET jag diskuterar här.

    Om vi har galax som har 50 miljoner planeter med möjligheterna för långvarigt liv (enligt Drake), så skulle det bara i vår närhet finnas åtskilliga med förmågan att använda teknik just nu i detta ögonblick.

    Det här handlar ju inte om en diskussion där jorden är ovanlig. Utan om vad som händer om Drake har rätt och jorden är vanlig, eller bara lite rätt. För om jorden är ovanlig, ja då är det ju SJÄLVKLART så att det är svårt att höra eller se andra.

    Nej, felet med tidsresonemanget bygger på att det förutsätter två ting: Dels att liv och teknologi är saker som kommer och går väldigt fort. Det är här som scifi-tänkare har kommit in i bilden och konstaterat det uppenbara: Det har ingen betydelse att det på jorden tog 4 miljarder år innan någon kunde skicka en signal, för om Drake har rätt så skulle det likagärna ha skett för 3 miljarder år sen – och flera ggr om sen dess om livet utrotas på planeten – för vår resa fram till intelligens har bara varat i ca 20 miljoner år – längre än så tillbaka behöver man inte gå, för längre än så sker ingen utveckling av intelligensen hos urprimaterna. Egentligen behöver man inte gå längre än 5 miljoner år, för det är först då som våra hjärnor börjar växa rejält och de första tecknen på användade av föremål dyker upp.

    Så det är liksom inget krav att det tar 4 miljarder år – det är bara den tid det tog på jorden. 5 miljoner år verkar betydligt mer rimligt som krav för att intelligens ska uppstå i en population.

    Sen till det viktiga: Tidsluckan. Det är ju just där skon klämmer och ursäkten inte håller. För varför måste det vara en lucka? Vi har haft modern signalskickande teknologi i hundra år. Och om utvecklingen fortsätter kommer vi att om 100 år ha kolonier på andra planeter och fortsätta skicka ut signaler på olika sätt. Om hundra år har vi rimligen en självförsörjande koloni på åtminstone Mars. Och från det ögonblicket finns människan på TVÅ platser – och är därmed astronomiskt mycket mer skyddad från utrotning än hon var tidigare.

    (Det här vet vi om sen länge. Jag är säker på att NASA har tydliga planer vad gäller detta på principnivå).

    Addera nu principen om att det inte alls måste ta 4 miljarder år för liv att evolvera till en nivå då det har teknologi med det faktum att en livsform som är smart nog att ha teknologi också vet om att hon kan utrotas och därmed självklart kommer smida planer för det.

    Vi på jorden har ju våra genbanker och fröbanker tex och de teoretiska tankesätten kring hur man sprider sig i rymden, även med vår teknik, är många. Det sker överallt – planer. Och så fort rymdfarten blir lite mindre svår, så kommer vi också kliva ur flaskhalsen in i en existens där vi inte längre står under hot från varken kometer eller vulkaner för vår överlevnad.

    Detta gäller oss, detta gäller alla livsformer i universum. Är man intelligent och har förmågan så sprider man sig av pura överlevnadsmässiga skäl om inga andra drivkrafter som bara nyfikenhet tex saknas – och då överlever man på i princip obegränsad tid framåt.

    Dvs om det öht finns eller har funnits civilisationer i vår galax i mängder så som Drake kalkylerat fram, så skulle åtminstone ett par hundra av dessa ha passerat flaskhalsen och börjat expandera ut i galaxen för en betydligt mer ”evig” överlevnad. Självklart är man fortfarande möjlig att utrota, men man är avsevärt mindre sårbar för alla former av naturliga hot.

    Och då borde vi ha sett eller hört något eftersom verkligen inget alls säger annat än att åtminstone ett par, bara i vår galax, mycket väl gjorde så redan för miljontals år sen, och därmed, i värsta snigelfart, om de så bara håller till på andra sidan av galaxen, skulle ha börjat synas i etern.

    Det har vi inte – så antingen har Drake jättefel och intelligent liv är exotiskt i universum, eller så finns det en okänd fara som inte ens expansion ut från planeten kan avhjälpa som drabbar alla förr eller senare. Jag föreslår att Occham talar sitt språk och att Drake har fel och att intelligent liv är väldigt väldigt ovanligt i universum eftersom vi inte ser det. Tidsursäkten håller inte om Drake har rätt.

Kommentarsfältet är stängt.