Mindre frihet – ja tack!

Även om jag gillar fritid, så kan jag ju förstå att präktiga representanter för humanister på våra universitet inte vill ha så mycket fritid som de trots allt ofta har. Och nu försöker de få till lite mindre fritid. En del kommer säkert svära över detta – för en lat dräng är en van dräng (avdelningen påhittade talesätt).

Jo jag vet vad jag snackar om med mer än 10 år på flera olika institutioner – man pluggar INTE heltid på något sätt även när det ska föreställa det enligt beräkningar. Väldigt sällan har man hela dagars föreläsningar. Som oftast har man ett par timmar varje dag, sen är man ledig (eller det ska föreställa att man då ska sitta och plugga på egen hand – men det behöver man knappast för att klara poängen).I teorin är det inte fel på varken böcker eller undervisningen när den väl sker. Det stora problemet är examinationen och att den inte kräver mer än den gör. Hade frågorna varit mycket mycket mer detaljerade och komplicerade på tentor så hade man inte kunnat skumma igenom boken två dagar innan tentan – vilket i princip jag alltid gjorde. Inte heller skulle hemtentor någonsin få ersätta salstentor – utan bara få komplettera då de på inget sätt är jämbördiga i svårighet.

Det värsta med det här är att det föder lathet hos oss som redan är det. Vi blir ännu latare och letar efter ännu fler sätt att lata oss igenom studierna. Vilket gör att ibland går det så långt att man inte tar poängen – trots att det inte alls är svårt. Gud vad humanioran har skadat min studiedisciplin – i den mån jag någonsin hade någon.

Det är faktiskt andra bullar inom naturvetarämnena. Här är mängden text man har att läsa iofs lite kortare (kanske 30% mindre ca), men desto tyngre att läsa och desto svårare att ta till sig eftersom det handlar helt om förståelse av processer. Därtill har man väldigt ofta föreläsningar från klockan 0900 till klockan 16.00. I princip kommer jag ha det varje dag under nästa delkurs tex.

Jag minns lite av chocken över detta när jag började med geologin. Lika mycket att läsa som innan och ingen ledig tid? Hela jävla dagar. Wtf!

Så lite som jag pluggade inför vissa tentor inom humaniora, och ändå tog poängen, får det inte gå till. Javisst, jag har haft riktigt supertunga kurser inom humaniora med, men på inget sätt ens i närheten av det man har inom naturämnena som helhet räknat.

Humanioran måste tajtas till och bli svårare – ställa mer krav på elevernas analytiska förmåga att tänka – mer krav på faktainlärning. Mer av allt utom frihet.

Och innan någon kläcker ur sig den klassiska ursäkten som alltid tas upp när man kritiserar humaniora för att vara enkelt: Att det handlar om vad man är intresserad av – så kan jag säga – som är intresserad av både humaniora och naturvetenskap – att det på inget sätt fråntar det faktum att naturvetenskap ÄR svårare. Det är kvalificerat skitsnack att det hela handlar om individens intressen. En smart och flitig människa klarar av både humaniora och naturvetenskap. Punkt. En lat människa som inte är så himla smart kan sorgligt nog klara av humanioran. Något motsvarande har jag aldrig sett bland kursare i naturämnena. Där kan man glida rätt mycket på smarthet, men om du är dum så får du alltid problem hur flitig du än är.

Med det sagt vill jag ändå säga att humaniora – rätt genomförd – är på inget sätt mindre kvalificerat än naturämnen. Jag har haft föreläsare som verkligen kräver ingående svar på komplicerade frågor där man jävlar i det inte kommer undan med att bara vara flitig. Problemet är som sagt att så lite humaniora är så här.Språk verkar vara ett lysande undantag. Historia kan vara. Likaså kan jag tänka mig att litteraturvetenskapliga studier ibland kan bli krävande.

Å andra sidan – för att balansera det hela lite – humaniora som ett lätt ämne står sig slätt mot vissa av samhällsvetenskaperna – där kan vi snacka lätta ämnen med mycket av fritid. Sällan har jag behövt slita mindre för mina poäng än till pedagogiken och sociologin.

Annonser
Det här inlägget postades i Andra vetenskaper, Filosofi & akademiska frågor, Frihetsfrågor, Geologi, Historia & arkeologi, Studierna. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Mindre frihet – ja tack!

  1. Skogsmannen skriver:

    Som gammal humanist kan jag bara hålla med. Jag hann ju med en ”dataspelskarriär” och en (nästan) 25%-tjänst på en tidning vid sidan av studierna. Och klarade mig ändå utan problem.

    Ett exempel: jag fick VG på B-uppsats i medie- och kommunikationskunskap genom att medvetet sitta och kasta ur mig floskler under sammanlagt tre kvällar. Det krävs väl iofs talang och kunskap, men inte fan förtjänade jag VG i alla fall.

    I filosofin var det mer tuggmotstånd. Engelska originaltexter som krävde förförståelse i form av lusläsning av gamla artiklar i obskyra engelska tidskrifter. Och rejält invecklade frågor och ämnen. Tentorna var inte helt lätta där, även om de inte tog knäcken på en direkt.

  2. Skogsmannen skriver:

    Och just det: ja, språk var lite mer hardcore som du är inne på. Mindre flum helt enkelt. Tror socialantropologi och nämnda medie- och kommunikationsvetenskap var det flummigaste jag stötte på.

    Kan nämnas att vi hade en forskare som föreläsare i MKV, och han chockade flera deltagare svårt. Där hade de suttit och kräkts över massmedier, och så kom han och började prata vetenskapsteori! Men då blev ämnet klart intressantare.

  3. archasa skriver:

    Det absurda här är att denna ”slapphet” som tillåts inom humaniora är ett direkt resultat av att regeringens beslutsfattare som reglerar ersättningen till universiteten bakbundit humanisterna. Den ersättning vi får per student är typ 30% av vad de naturvetenskapliga ämnena får. Det finns åtskilliga lärare som med glädje skulle fylla dagarna med föreläsningar, seminarier, grupparbeten, exkursioner och projektarbeten men det fungerar inte ekonomiskt. Vissa populära ämnen som Historia får så pass många studenter oftast att de i alla fall kan lägga ribban ganska högt. För de mindre ämnena är situationen ohållbar,

    Det här drabbar inte minst mitt ämne arkeologi, som egentligen kräver en naturvetenskaplig undervisningsmetod med åtskilliga timmar fornkunskap och långa exkursioner. I Uppsala ansökte vi vid flera tillfällen om att få NT-ersättning men fick avslag med argumentet att vi var ett humanistiskt ämne och humaniora behöver inte sådan undervisning.

    Moment 22.

  4. Daniel skriver:

    ArchAsa: Jag tror att humaniora också dras med det problemet att det trots allt inte alltid kan legitimera sin ekonomiska samhällsnytta lika tydligt. Läser man till ingenjör så kommer man oftast få jobba som det och dra in skatter – läser man till arkeolog är det desto vanligare att man inte får jobba som arkeolog – utan t om få gå arbetslös under lång tid – och därmed kosta pengar istället. Jag är övertygad om att denna utilitaristiska syn finns med i bilden – och jag kan faktiskt sympatisera med det. Vi har verkligen inte råd att utbilda en massa människor till saker och sen bara se dem bli arbetslösa. Det är ett för stort slöseri med resurserna. Då får man börja med att minska årskullarna som släpps in på utbildningarna först.

    Med det i åtanke kan jag förstå fördelningen. Men jag håller självklart med om att mer pengar skulle göra nytta för det hela och jag tror dig när du säger att många lärare skulle vilja fördjupa ämnena mer än vad som görs ifall de hade kunnat.

    I en perfekt värld skulle pengar inte vara en faktor som får påverka undervisningen, men resurser är alltid begränsade och föremål för fördelning, så ser det ut i både kapitalistiska och planekonomiska system. Ideologi kan inte göra så mycket åt saken trots allt – utan först och främst måste det ju finnas massor av resurser/pengar innan det kan ändras – och så rikt är inte vårt land. Ett land som USA däremot som är rikare än oss per capita, de har ju redan nu ett anständigt skolsystem (om man jämnar ut det bästa med det sämsta – deras sämsta är i paritet med våra sämsta skolor ungefär, men däremot är deras bästa skolor rätt mycket giftigare än våra faktiskt om man ser till sådana där rankningar) – hursomhelst – tänk om de la sin krigsbudget på skolan – då skulle vi snacka heldagsexkursioner med state-of-the-art utrustning för arkeologistudenter även på deras community-college. Gratis champagne i fält osv :D.

    Men självklart, inget snack om saken, arkeologi är ett fält-ämne och borde rimligen ha samma resurser som fältämnet geologi tex. Fast jag gillar som sagt inte att så många får lov att läsa det på CD (kand/master)-nivå – när folk sen inte kan få jobb i det. En utbildnings resurser måste till viss del efterspegla yrkets efterfrågan sen. Det vore ju bättre för arkeologin och arkeologerna om färre utbildades, men med mer resurser.

    Om inget annat så för att det är FULT av insitutionerna att inte berätta för drömmande ungdomar hur verkligheten efter en utbildning ser ut. Vi fick verkligen INGEN information om läget. Ingen. Inte för att jag trodde det fanns en massa jobb, men i verkligheten finns det ju faktiskt inga som helst jobb som arkeologer, förutom för de som känner folk sen tidigare. Det är en fruktansvärd massa nepotism och inavel i arkeologin där folk hjälper varandra in på jobben och det borde det informeras om redan på grundkursen, redan i kurskatalogen t om.

  5. Dr M skriver:

    Humanistiska och naturvetenskapliga (och särskilt tekniska) utbildningar skulle behöva närma sig varandra i det här avseendet. Många naturvetenskapliga utbildningar — definitivt civilingenjörsutbildnignarna — lägger för mycket tid på undervisning. Fullspäckade scheman ger visserligen mycket lärartid, vilket ser fint ut och känns tryggt, men innebär också att studenterna ägnar på tok för lite tid och energi åt att faktiskt komma in i ämnet ordentligt, och åt att lära sig ta till sig information ur flera källor o.s.v. På den naturvetenskapliga sidan skulle vi behöva våga skära ner på undervisningstiden, och börja se den som något som ska ge struktur och riktning åt inlärningen, snarare än stå för en så stor del av totala tiden som den gör nu.

    På den humanistiska sidan — är mitt intryck även om mina egna humaniora studier inskränker sig till 20p musikvetenskap A och en del ryska — skulle man på motsvarande sätt behöva få mer undervisningstid, också med syfte att den på riktigt ska kunna fungera som studiernas skelett.

Kommentarsfältet är stängt.