Skånes tre och en halv årstider

Har ni märkt att ofta framställs sommar och vinter som riktiga årstider, medan höst och vår mer är kortare övergångsfaser i väntan på vinter/sommar i sinnet hos folk? Det är trist att det är så. Och det är definitivt inte ett påfund som någon skåning kan ligga bakom.

En av nackdelarna med att bo i skåne är att vi inte alltid har en vit vinter. En vit frusen vinter är på de flesta sätt mer behaglig för kropp och själ än en disig och råkall skånsk barmarksvinter. Ni har ingen riktig vinter brukar det heta från illmariga svealänningar. Och visst, de har en poäng, det har vi inte alltid. Inte som det har varit i år iaf. Jag håller med, inga stora protester även om jag råkar vara knäpp nog att finna lite kärlek även för den skånska disvinterns estetik ibland. Det är så kort period ändå det varar här nere att det inte är mycket att gnälla över ändå hur vit eller grå den är.

En av fördelarna med att bo i skåne är dock att vi verkligen har tre andra riktiga årstider istället. Om vintern inte riktigt är att räkna som en riktig årstid här nere utan snarare en lång höstliknande historia, så är iaf den skånska våren, sommaren och hösten riktiga årstider både klimatmässigt och tidsmässigt, tillskillnad från i andra delar av landet där man i princip går från kort sommar, till jättelångvinter, till kort sommar igen med bara snabba knappt märkbara övergångsfaser.

I skåne varar våren, normala år, från mitten av februari, till mitten av maj då sommaren faktiskt tar över (är det inte då ungefär som man först öht får ett par veckors vår i norrland?). Det är en lång och vacker årstid med stora skiftningar i naturen. Min favoritårstid. När ”den blomstertid nu kommer” kring midsommar i svealand, så har den tiden sen länge passerats i skåne. Skånes blomsterprakt börjar i april och slutar i början av juni.

Därefter den långa våren har vi en lång sommar som varar från mitten av maj till mitten av september. Den är inte min favoritårstid dock, framförallt inte andra halvan av den då det ofta blir hög luftfuktighet och väldigt varmt. En otrevlig kombination som inte passar mig alls. Sommaren är kort, det mesta regnar bort? Inte i skåne. Den frasen stämmer betydligt bättre om den skånska vintern.

Sen infaller hösten och behagligare temperaturer i mitten av september här i skåne. En lång och färgskiftande årstid den med där det ofta kan vara temperaturer som betraktas som sommartemperaturer långt in i oktober. Själva hösten fortgår till i slutet av december, för först som tidigast omkring jul får vi vinter i skåne, även om det kan komma tidigare vissa år. Snö redan i mitten av november har ju hänt det med, men pga att den skånska vintern är så eterisk är det ju svårt att veta när den i praktiken infaller. Löven är iaf fällda i slutet av november oftast.

Sen kommer då en kort vinter där snö inte alls garanteras någon månad alls. Bästa och säkraste kortet att spela på är dock januari. Januari är den enda månad som man med säkerhet kan säga är en vintermånad här nere. Iaf första halvan.

Att vår och höst är korta upplevelser i norr beror ju på att övergången ÄR snabbare än här. Rent klimatologiskt går det fort mellan hur vinterns och sommarens banor av låg och högtryck beter sig i norr, medans processen är mycket mer utdragen i söder då vi exponeras för processen under längre tid.

Jag tror att en av anledningarna till att så många skåningar gillar våren och hösten är just för att vi verkligen har dessa årstider lika konkret som folket i norr har en vinter konkret.

Nedan. Skånsk vitsippig vår vid Billebjär. Tidig april 2008.

Nedan. Skånsk eldig höst i Rövarekulan. Slutet av oktober 2009.

Jag tar hellre tre riktiga årstider och en gråblöt vinter – än en jättelång vit vinter, jättekort sommar och inte mycket annat alls. Men det är jag det.

Nämnde jag att vi har fått vår i skåne nu? + 12 grader idag och snön är nästan helt borta. En månad försenad är den rackaren, men ack så välkommen. Tyvärr innebär förseningen att den kommer bli kort i år.

Annonser
Det här inlägget postades i Andra vetenskaper, Miljöfrågor, Skåne. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Skånes tre och en halv årstider

  1. Dr M skriver:

    Kul perspektiv! Då det här handlar mer om upplevelser än fakta skäms jag inte ett dugg för att ha en lite annan syn på saken. När jag bodde i Skåne uppfattade jag, som van vid nordligare klimat, det som att våren ”aldrig kom”. Inte för att jag motsäger det du säger, för vem som helst kan naturligtvis se att det börjar komma upp s.k. vårblommor någonstans i februari, och så byggs det långsamt på tills det är full sommar någonstans i juni. Det är bara det att det att det är en så gradvis förändring att jag inte riktigt uppfattar det som en distinkt årstid. Vår, för mig, är den där totala explosionen av liv man får längre norrut, när allt blir skirt grönt och alla blommor dyker upp på en gång: en mycket distinkt årstid som i Mellansverige sedan håller i sig ungefär genom april och maj (med stora variationer i senvinter/förvår från slutet av februari till mitten av april), för att att i slutet av maj övergå i försommar. I Lund, liksom här i Cambridge, går jag hela tiden och väntar på våren, bara för att när sommaren kommer inse att jag har missat den.

    Min högst subjektiva upplevelse av årstiderna i Skåne var en väldefinierad sommar, omgiven av lite försommar och sensommar (och allt som oftast en kort period av riktigt fina höstdagar) och sedan en lång lätt amorf period period av höst-vinter-vår-blandning som inte riktigt verkar veta vad den vill.

  2. Daniel skriver:

    DrM: En av nackdelarna med att bo i Lund och bara sällan komma ut i skånsk natur är att man inte riktigt kan uppleva våren. Jag blev först varse om det och hur stor skillnad det är på att uppleva våren i parker inne i stan, och att vara ute dag ut och dag in ute på landet nu när jag läste geologin, framförallt våren 2008. Det är först då det verkligen märks. Jag har svårt att peka på varför det är så, men det är så och det slog ner på mig som en bomb 2008 hur mycket mer man känner av naturen och årstiden beroende på var man upplever den någonstans. På den blåsiga lundaslätten känner man inte av det – där är det som du säger mycket mer så att det är blöt vinter, sen sommar, och gränsen är otydlig.

    Sen är det ju också så att JUST eftersom våren är så lång som den är i skåne så blir det inga tydliga gränser. Precis som norra Sverige egentligen domineras av en vinter, domineras södra av en sommar, fast skillnaden är ju att våren/hösten mer hänger samman med sommaren, än med vintern, rent naturmässigt. Framförallt våren.

Kommentarsfältet är stängt.