Bokens uttjatade död

Jag hörde för ett tag sen invändningen att folk som är skeptiska mot läsplattor är konservativa. Javisst, vi är konservativa, vi är stofiler, vi har ett emotionellt förhållande till boken över läsplatten snarare än ett helt kliniskt rationellt sådant.

Men det är bara att gilla läget – alla ni som blir irriterade. För det är också vi som är de potentiella kunderna till läsplattan som måste övertygas. Tekniknördarna i Silicon Valley eller för all del i piratpartiet i all ära. Det är inte ni som är de stora bokläsarna i världen med era två tre IT-böcker om året eller en och annan roman på semestern eller på hotellrummet. Det är totalt irrelevant ifall ni går man ur huse för att köpa denna nya leksak och tycker att den är bättre än en bok. Det är inte ni som är bokläsarna överlag och därmed är heller inte era åsikter om det hela relevanta för marknaden eller läget. Ni ska per definition tycka att gräset är grönare på andra sidan – hela tiden. De flesta tekniknördar jag känner är inga storkonsumenter av skönlitterär litteratur. Det finns ett par undantag, men överlag är det faktiskt så.

Det är därför som det är oss stofiler, oss skeptiker, oss konservativa och vår åsikt, som är allt som räknas för om detta verkligen ska ta över en vacker dag – eller bara på sin höjd bli en liten fluga parallellt till böckerna.

Den papperstryckta boken kommer troligen inte bli kommersiellt gångbar för all evighet. Det kommer att komma en punkt då eboken börjar dominera. Men det kommer ta tid ännu. Kanske tar det bara några år så som Falkvinge hoppas. Kanske, mer troligt, tar det flera decennier eller ännu mer tid. Den tryckta boken är inte som LP-skivan. Den är inte som disketten. Den är inte en tillfällig lösning i väntan på något bättre. Den kommer alltid, för all evighet, stå sig som sämst jämbördigt mot alla andra framtida lösningar och kommer endast att sakta fasas ut ur betydelse som bruksföremål till ett mer estetiskt samlarobjekt. Men det kommer som sagt ta tid.

Det märks allt för väl att på tok för många av de som uttalar sig om läsplattorna med idel positiva ordalag inte förstår att de inte är representativa för de som ska köpa plattorna. Tekniknissar är vana vid att deras ord om teknik är intressant för andra. Nya datorer, iphonedödare, ipads, mobiler osv. Här talar teknikgurun till likasinnade. Men när tekniknissar recenserar läsplattor talar han inte längre till likasinnade.

Så snälla – bara var tysta om plattornas förträfflighet. Vi bokläsare vet det nu. Vi har hört att vi har fel om hur boken fortfarande är bättre. Vi har har hört att vi är bromsklossar. Snälla, för att använda er egen lingo – uppgradera till version 2.0 i argumentation.

Annonser
Det här inlägget postades i Filosofi & akademiska frågor, Historia & arkeologi, Litteratur. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Bokens uttjatade död

  1. Paulus skriver:

    Amen! Som bokslukare kan jag bara hålla med. Inte för att jag av princip är emot läsplattor av olika slag, men en bok är så mycket mer än en text att konsumera. Man skall fingra på den, titta på omslaget och allt det där. Det är något speciellt med farsans gamla Jules Verne-böcker som gick i arv till mig när jag var liten, något som en läsplatta med samma text inte kan ersätta.

  2. michaeleriksson skriver:

    Därtill kommer att dagens läsplattor har väldigt många nackdelar, tex ett överdrivet högt pris och bristen på verkligt flexibla läsprogram. Att köpa en läsplatta idag är som att köpa en digitalkamera för tjugo år sedan.

    Jag läser mer på min dator än i fysiska böcker nuförtiden (bla för att det finns väldigt många digitaliserade böcker som är ”public domain”), men jag skulle absolut inte köpa en läsplatta idag.

  3. Daniel skriver:

    Paulus: Precis. Den där nostalgiska känslan kring en bok i pappersformat finns bara inte i den elektroniska texten – på samma sätt som musik idag från mp3or inte riktigt kan väcka de känslor som lp/kassett eller CDn för den delen kunde i en förr.

  4. Behövs kanske lite balans i diskussionen mellan alla er som håller med varandra om läsplattans sunkighet. Istället för kategorierna stofiler och tekniknördar tillhör jag kategorin stofil+tekniknörd. Jag njuter faktiskt av läsupplevelser mha både pappersböcker och läsplattor. Bra på varsina sätt. Det finns mycket övrigt att önska i menyhantering för läsplattor men läsbarheten och vilsamheten för ögonen är helt överlägsen Ipod, datorer m.m. om man nu skulle få för sig att läsa en hel bok på sådana apparater. Det är också ganska trevligt att ha många böcker samlade i en pärm (trevliga fordral och pärmar i läder följer med plattorna) för mig som alltid har många böcker på gång. För en som gillar att konsumera text i första hand och inte främst känna och lukta på böckers blad och pärmar är en bra läsplatta (de varierar) faktiskt en jättebra pryl. Och om man som tekniknörden väljer att se den som en pryl bland andra prylar i hemmet så är den faktiskt lite speciell. En lugn pryl skulle jag vilja säga. Den duger till en sak. Lugn läsning. En oas-pryl i larmet av musik-video-spel från hifis, dvd, bluray, xbox, wii, hdtv, mobiler m.m. m.m.
    Prova att läsa en hel bok på platta resp Ipod/Dator vetja.
    Anders B

  5. Daniel skriver:

    Anders Borgström: Tackar för inputen. Dock är det ju trots allt så att inte speciellt många håller med dig om att läsplattorna är så värst bra (ännu) ens i jämförelse med att läsa på datorskärmen.

Kommentarsfältet är stängt.