Kemin räcker inte

Varför ödsla tid som geolog på att titta på yxorna i tunnslip på själva kristallerna och inte bara analysera kemin kanske en del undrar (jag vet att det finns arkeologer som inte förstår varför, inte ens efter att man har förklarat trodde de på det). Nej det är inte för att kristallerna är fina i mikroskopet, även om man kunde tro det.

Jag blir väldigt vis varför det är så just nu när jag håller på med den teoretiska analysen av all data jag samlat in. Jag studerar ett mineral i bergarten i SEM-labbet och får fram följande innehåll kemiskt: Si, O, Na, Al, Ca, Fe, (plus OH som inte kan synas mer än som låg viktprocent). Jaaa.. kemin ger mig alltså ett innehåll som passar in på femtielva LIKA troliga mineral.

Hornblende – (Ca,Na)2–3(Mg,Fe,Al)5(Al,Si)8O22(OH,F)2

Epidot – Ca2Al2(Fe3+;Al)(SiO4)(Si2O7)O(OH)

Fältspater (bara tex plagioklaser av olika slag NaAlSi3O8 till CaAl2Si2O8

Pyroxener likt Augit (Ca,Na)(Mg,Fe,Al)(Si,Al)2O6

Ni ser trenden va? Samma grundämnen. Samma saker som kan visas på ett spektra över det kemiska innehållet alltså. Det här är typ en bråkdel av liknande mineral och bara sällan ser man på kurvornas höjd i analysen vad som är troligt rent kemiskt. Det finns hur mycket som helst och kemin alena säger alltså ingenting mer än det som den kan utesluta. Jag kan använda kemin till att stryka, men sällan specificera. Så för att kunna identifiera något måste jag ta till två andra delar: dels då redan nämnda mikroskopering, där jag tittar på den optiska mineralogins alla sätt att identifiera ett mineral från ett annat, men även sammanhanget – vilket mineral är det mest rimligt att det är av två fullt rimliga och femtielva orimliga.

Så nej. Du kan inte ta en yxa – stoppa in den i en superduperapparat – och få reda på vad den består av. Varken idag, eller troligen om femtioelva år. Du kan inte ens stoppa in ett ämne (mineral) på det här sättet och få ut säkert resultat, än mindre en hel bergart som kan bestå av ett tiotal mineral i specifika proportioner (och kristallstorlekar – innehållet i en gabbro och i en diabas är tex identiskt, där skiljer kristallernas storlek endast)

Inget slår det mänskliga ögat inom geologin. Verkligen inget.

Annonser
Det här inlägget postades i Geologi. Bokmärk permalänken.