Nästa amerikanska presidentval

Om jag någonsin ska sympatisera med en republikan som amerikansk presidentkandidat så gäller två regler: För det första måste demokraternas kandidat suga något helt jävla enormt. För det andra måste republikanen i princip inte vara för någon republikansk politik öht. So it aint gonna happen…

Det finns så många myter bland nyliberaler i Sverige om amerikansk politik (dags att trycka upp det i deras ansikten då de gärna vill tala om hur okunniga vi andra är). För det är inte så att demokraternas politik per automatik innebär protektionism. Det är heller inte så att republikanernas innebär frihandel. Den myten kan vi avfärda direkt för det finns inte många historiska belägg för det faktiskt. I regel har demokrater också skött ekonomin bättre. Nu kommer inte Obama kunna vända på ekonomin till nästa val, men han har iaf tagit de åtgärder som klantskallen innan borde ha gjort istället för att sitta på tummarna och titta på Wrestlemania XIV.

Ett par myter vi däremot inte kan avfärda lika snabbt är det faktum att republikaner är konservativa och demokrater överlag är liberala – i alla sociala frågor. Åhjo, det finns ett par demokrater som är stockkonservativa och ett par republikaner som är socialiberala – jag vet. Men nu snackar vi inte undantagen, utan självklart ska ett parti bedömmas efter tre saker: Vad deras politiker generellt står för, vad deras politiker generellt har genomfört och vad deras väljare tycker. Och om du börjar lista socialliberala människor mot socialkonservativa så kommer en enorm majoritet av konservativa att tillfalla rep. och vise versa till dem.

Det är inget att snacka om. Republikanerna är de konservativas parti för de står för en konservativ politik. Och om vi då beaktar att de knappast mer än retoriskt propagerar för mer frihandel än demokraterna så blir frågan varför en frihandelsvän tvunget ska välja republikanerna totalt obegriplig. Totalt.

Rent intuitivt finns det ett annat dolt problem med att anta att republikanerna skulle vara för mer frihandel än demokraterna och det är ju det faktum att republikaner överlag är mer benägna att vara sk ”patrioter”. Och det ligger knappast i en patriots själ och hjärta att vilja se amerikanska jobb försvinna till låglöneländer. Jag kan inte styrka denna tes med mer än principen. Men något är definitivt inte helt  friskt i påståendet att republikaner är frihandelns stora vänner. Det är lite som när socialdemokrater vill framställa sig som småföretagarnas vänner. Något stämmer inte vad de än påstår.

Det är snart val i USA igen. Och det som är allra mest skrämmande med det är att det kan innebära att vi får Sarah Palin, eller någon med samma typ av åsikter som republikanernas slutkandidat. Man eller kvinna, det kan mycket väl snart sitta en person i vita huset med kontroll över världens starkaste militär och kärnvapenarsenal. Med kontroll över den komplexa världsekonomin. Med kontroll över många fler miljontals människors öden än bara sina väljares. En person som lär vara kreationist (fast inte basunera ut det av taktiska skäl i valet). Som lär anse att homosexualitet är en sjukdom som kan botas med böner (fast inte basunera ut det av taktiska skäl i valet). Som kommer motarbeta stamcellsforskning precis som Bush gjorde. Som kan anse att det är helt okej att föra korståg mot världen och låta alla andra städa upp (för hur många irakiska flyktingar har USA tagit emot?). Som skrattar åt att man använder bananflugor i forskning. Som inte gör annat än skryter om ”hur mycket hon förstår om allt utrikespolitiskt, eftersom hon tittat på Ryssland från Alaska” eller att hon kört sina barn till hockeyträning kvalificerar henne till alla övriga frågor. Folk som faktiskt, seriöst, tror att anledningen till att Obamas reform av den ruttna amerikanska sjukförsäkringsystemet äntligen röstades igenom berodde på att demoner besatt folk kongressen. Som kallar Obama för muslim. Som kallar honom kommunist (trots att han för en politik långt till höger om de svenska moderaterna).

I USA kan en sådan person vinna ett presidentval bara precis genom att åberopa dessa ting som meriter (trots att det snarare är motsatsen faktiskt). Inte minst kan det ske efter att ett land genomgått ett stålbad under sin värsta ekonomiska kris sen 70talet och då folk i regel är som mest mottagliga för populism och snabba lösningar efter att pengarna i plånboken försvunnit i kölvattnet av Bush ”fria marknad”. Och det skrämmer mig rätt mycket får jag säga.

Och den som inte förstår att en dåre som Palin inte slutar att vara en dåre bara för att hon blir president är själv en dåre – förblindad av pladder om frihandelns lovsång – det mest uttjatade av alla republikanska kort för att locka till sig fler väljare än bara Alabama-syskonen och det äkta paret Peggy-Sue och Billy-Joes som väljare. Det är ju trots allt så att det är i de minst bildade och de mest trashiga rasistiska, konspiratoriska, kreationistiska, patriotiska redneck-områdena som republikanerna är som starkast. Den guilt by association går bara inte att blunda för. Jag hade iaf inte kunnat se mig själv i spegeln utan att fundera på ”men vänta nu, kan det vara så att Billy-Joe har mer rätt om hur landet borde skötas än en Boston-bo?

Jag köper inte det här med att man röstar på samma kandidat, men av ett helt annat skäl och motiv. Eller rättare sagt, det kanske är det som man intalar sig själv att man gör som ”intellektuell nyliberal”. Men hur smart är man då om man inte förstår eller bryr sig om att man de fakto med frihandelsvännen man vill rösta in i Vita huset även kommer få alla de löften som lockar de knappt läskunniga men ack så välbeväpnade opossum-ätarna också.

Annonser
Det här inlägget postades i Frihetsfrågor, Idioter & idioti, Politik & ekonomi, Retorik. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Nästa amerikanska presidentval

  1. Joakim Larsson skriver:

    Vänta nu, jag får plötsligt en känsla av att du inte gillar Republikanerna? 🙂

    Du verkar egentligen inte gilla Demokraterna sådär jättemycket heller, eftersom du beskriver dem som ståendes klart till höger om moderaterna. Fanns det inte någon socialliberal kandidat för ett tredje parti?

  2. Daniel skriver:

    Joakim: Nej alltså, inte för att jag inte är ett stort fan av demokraterna heller, men det beror inte på att de är till höger om moderaterna, det beror mest på att de har otydlig politik och är rätt så personvalsdefinierade. De är helt enkelt svåra att placera som ett parti. Jag är inte emot politik som är höger. Tvärtom. Jag är däremot emot extrem politik, som tex ytterlighetsliberalism och ytterlighetskonservatism och ytterlighetsliberalism.

    Det finns dock lite mer socialliberala kandidater i USAs val som tex Dennis Kucinich vars politik är rätt så sympatisk på många punkter. Inte för att jag håller med om allt då, men mycket. Jag är lite mer till höger om honom vad gäller vissa frågor säkert, och mer till vänster på en del. Garanterat mer liberal i alla sociala frågor. ‘

    Mer om hans politik: http://en.wikipedia.org/wiki/Dennis_Kucinich#Positions

    Fast om det är någon ”ytterlighetsideologi” som jag kan sympatisera med öht så är det den liberala. Jag skulle mycket mer troligt rösta på libertarianerna i USA än på republikanerna tex.

  3. Olof skriver:

    Bra artikel! Jag tog nyligen upp det här med att svenska sossar verkar hylla Obama som en av ”sina egna”. Dvs som att han på något sätt skulle motsvara en svensk socialdemokrat, vilket både du och jag fattar att han inte är. När Ylva Johansson på newsmill hävdade att Reinfeldt har mycket att lära av USA blev det bara FÖR patetisk. 🙂

  4. Daniel skriver:

    Tack för kommentaren.

  5. Skuggan skriver:

    Håller med om bloggposten i stort. Och det går nästan att garantera att Ingerö, Erixon m.fl kommer att stödja den republikanska kandidaten.

    Att republikanerna skulle vara sådana klippor på ekonomi stämmer inte heller. Det räcker med att titta på de budgetunderskott de alltid lämnar. Vill man ha mer så kan man även notera att republikanerna inte verkar vara så himla poppis bland amerikanska ekonomer heller: http://www.cnn.com/2008/POLITICS/09/16/dilbert.economy/index.html

    Tycker däremot inte att Kucinich verkar vara så fantastisk heller. Visst, han är (någorlunda) socialt tolerant, vill reformera drogpolitiken och vill ha ett bättre skyddsnät. Men att dra sig ur NAFTA och WTO(!) är ju rent trams. Sen verkar han ha smak för ”family farms”, vilket torde innebära jordbruksstöd (för sådana bondgårdar). Att sänka rösträttsåldern till 16 år är jag också tveksam till.

  6. Skuggan skriver:

    Väldigt många ”heller”. Blir så när jag inte läser igenom vad jag skrivit ordentligt innan jag postar det…

  7. Daniel skriver:

    Nej som sagt, han var mest ett exempel på att det finns politiker som i en hel del frågor kan vara sympatiska – och inte som med republikaner som i princip endast kan vara sympatiska i ekonomiska frågor (med tvekan då).

Kommentarsfältet är stängt.