Finns det mänskliga raser?

Finns det mänskliga raser? Lite beroende på vem du frågar så skulle du få olika svar. Och då menar jag inte huruvida du frågar en rasist eller en icke-rasist, nej jag menar det beror på vilken forskare och forskar-tradition du frågar.

Europeiska forskare är överlag väldigt skeptiska till rasbegreppet. Men om du frågar amerikanska forskare är det en helt annan attityd till det hela. Jag är övertygad om att det inte beror på att de amerikanska forskarna är sämre, utan att de europeiska snarare är mer politiska i sin bedömning. Men för att kritisera kritiken mot rasbegreppet konkret behöver vi något med substans, så jag tar mig friheten att citera, och kritisera följande del av en artikel om människans evolution som är hämtad från evolutionsteori.se då den på ett gott sätt sammanfattar läget ur europeisk synvinkel:

Som ett ständigt bihang till frågan om människans evolution kommer diskussionen om raserna. Frågan är infekterad och har en djupt obehaglig historia.

Ja det är det verkligen. Få människor skulle hävda annat än att mycket elände har kommit ur studierna kring begreppet ”ras”. Men det är inte det samma som att begreppet ras därför måste slängas på soptippen för att vara felaktigt. Kärnfysik ledde till kärnvapen, men det innebär inte att kärnfysiken är felaktig. Så att bara avfärda något pga en mörk historia är inte vetenskapligt utan är snarare guilt by association.

Vetenskapen i dag talar inte om raser.

Fel. Det är den europeiska forskningstraditionen efter andra världskriget som inte gärna talar om raser (vilket är förståeligt, men inte representativt). Europa är inte världen och rasbegreppet är använt inom antropologisk och medicinsk forskning på många platser, inte minst i det mångkulturella USA där det är viktigt inom rättsmedicin och studiet av mediciners påverkan av människor tex. I princip är det så illa att Europa är som ett isolat på den här frågan. Detta säger dock inget om huruvida begreppet är giltigt eller ej – på något håll.

Begreppet är praktiskt och teoretiskt oanvändbart. De kan helt enkelt inte upptäckas, vare sig i generna eller någon annanstans. Trots att vi har olika färg på huden så är mänskligheten mer genetiskt homogen än de flesta däggdjursarter.

För att den här frågan ska bli giltig på det sättet så måste man ju jämföra med andra däggdjursarter som är spridda över samma yta och under ett liknande tidspann. Vilket för det första är svårt, och för det andra irrelevant för huruvida vi har raser eller ej. Att definiera VAD en ras är väldigt svårt. Men det kan sammanfattas med ”variationer inom samma art”. Dvs raser är variationer av en och samma art som är fullt kompatibla med varandra rent fortplantningsmässigt men som har genetiska särskilnader. Det är minimikravet. Det måste minst vara så för att det ska vara samma art och raser inom det. Maximikravet är däremot inte känt – dvs det är okänt hur stora skillnader man ska acceptera där individer kan para sig till fertil avkomma innan det blir en ny art. Inom detta spektra rymmer alltså massor av variationer. En chihuahua är hund, precis som en schäfer – trots enorma skillnader rent visuellt. Men på samma sätt är en labrador och en golden retriver olika raser – trots minimala skillnader visuellt (och troligen genetiskt).

Då är frågan: Finns det människogrupper som tillsammans har gemensamma genetiska egenskaper som har lika stor skillnad genetiskt mellan varandra som en golden retriver har från en labrador retriver? Dvs om vi kan tala om hundraser, kan vi då tala om människoraser? Jag tror att det är så. Jag har dock inga genstudier på lager som kan styrka att det är mer skillnad mellan en labbe och en golden än det är mellan tex en eskimå och en papuan.

Vi härstammar alla från en liten grupp individer som befolkade Afrika för 60 – 70.000 år sedan. All genetisk variation hos mänskligheten finns representerad på den kontinenten.

Javisst, men det säger inget huruvida det inte kan uppstå raser över hela världen av det genetiska materialet därefter. Det är ju trots allt så att bara för att alla gener finns representerade i Afrika, så är det inte det samma som att alla afrikaner har alla gener som alla andra har utan detta är en summa av att man tittar på alla och därmed källkritiskt problematiskt. Utan pga migrationer har Afrika, som tveklöst är den kontinent där vi alla härstammar ifrån, också de flesta eller alla gener på lager. Fast jag vill då lägga till som en brasklapp att jag har för mig att det inte är så när det gäller haplogrupper. Du hittar inte alla haplogrupper i Afrika och det säger som jag ser det en del intressant värt att beakta.

Men skillnaderna finns ändå, till exempel i hudfärger, som sagt.

Hudfärg är den minst intressanta rasvariabeln troligen eftersom den verkar kunna ändras rätt så fort och delas trots skiljda raser (ta tex indier, papuaner, afrikaner som exempel). Rasfenomenet ligger därför enligt förespråkarna helt på andra anatomiska drag, inte minst kring benstommen. Tibias krökning, näshålans storlek är några exempel. Saker som inte påverkas av kortvariga miljöfaktorer likt hudfärg och längd kan göra.

Men det är omöjligt att använda någon samling av genetiska egenskaper för att dela in folk i enhetliga grupper. Det finns en rad genetiska varianter som är ojämnt fördelade bland jordens folk. Det är till exempel vanligare att etniska finnar har blå ögon än att människor med bakgrund i Nordafrika har det. Vissa läkemedel fungerar statistiskt sett bättre på personer med ett visst ursprung, precis som en majoritet ur andra grupper har svårt att bryta ner alkohol. Men samtidigt finns andra varianter som överlappar de här gruppindelningarna. Tittar man till exempel på blodgrupper så får man en annan uppdelning av folken.

Resonerar man så här kan man inte ens identifiera arter. För om kriteriet är att det inte får finnas överlappande egenskaper som folk kan dela helt utanför ras-indelningarna, så finns ingen chans i världen att raser öht kan finnas inom någon art. Det kan inte ens finnas arter, familjer, grupper eller släkten i djurriket och taxonomi blir meningslöst, likaså hela biologin som vetenskap. För du kommer hitta massor av egenskaper som delas över artgränserna. Därför är det inte det som delas som är det intressanta för att hitta skillnader, utan det som inte delas. Ska man leta efter släktskap är det just gemensamma egenskaper man ska leta efter. Ska man leta efter skiljelinjer där man kan kategorisera inom djurriket är det just skillnader som också blir viktig(are) att titta på. Jag kan inte ta reda på om Marrella är mer släkt med trilobiter än med någon annan arthropod genom att leta efter bara likheter – jag måste även titta på skillnaderna mellan Marrella och trilobiterna. Vad kan Marrella inte vara släkt med säger mer än vad Marrella KAN vara släkt med då – som påpekat – egenskaper ofta delas över gränserna.

Och inga folkgrupper någonstans är enhetliga, vi delar variationen mellan oss.

Javisst. Vi delar absolut egenskaper över ev ras-gränser. Troligen nästan det mesta. Ingen har påstått annat. Därför måste man fokusera på om det finns egenskaper som inte delas över ev rasgränser – eller som är statistiskt säkerställda till att vara extremt vanliga/respektive ovanliga över ras-gränsen och om detta räcker för att definiera olika grupper människor som olika raser. Jag hävdar, utan att känna till några exakta siffror att det finns skillnader inom grupper av människor som är i paritet med skillnader mellan hundraser. Jag säger dock inte alls att det är så enkelt som att den gränsen är ”europeider, afrikaner, asiater” – utan det kan vara helt andra indelningar där ärketyperna, eller raserna, ligger på helt andra plan.

Men ständigt dyker diskussionen om raser upp. Man kan fråga sig om inte behovet av att dela in medmänniskorna i kategorier, eller till och med i hierarkier, är en djupt mänsklig egenskap som hör hemma i vår psykologi snarare än i vetenskapen.

Det kan det säkert vara. Människan har ett behov av att förstå sin omvärld, och i detta ligger ett behov av att kategorisera den. Men med samma resonemang kan man också påpeka att politik påverkar väldigt mycket av vetenskapens synsätt. Vissa ämnen blir tabu att forska i om otrevligheter ligger i dess historia. Det berömda nazistspöket hägrar över all europeisk forskning och påverkar definitivt oss till att inte bara akta oss för studier av mänskliga variationer, utan att t om kategoriskt sky det oavsett vad som upptäcks.

Det är tveklöst så att den moderna människan är en uppblandad art där raserna troligen mer eller mindre, i den utsträckning de kan tänkas ha funnits, inte längre gör det. Man kan tänka sig att det för länge sedan, innan handel satte sprutt på folks vandringar över jorden gavs tid nog för att en del människor kunde leva tillräckligt länge och isolerade för att utveckla genetiska särarter som kvalificeras att kunna kallas ”ras”. Men idag är det givetvis mycket svårare att se i gener eller i annat material.

Men det innebär inte att människan inte har, eller åtminstone har haft distinkta raser. Det ligger allt för mycket tyckande baserat på ordet ”ras” över det hela i europeisk forskning. Om man bara kallar det hela för en synonom, tex underart, folkgrupp, etnicitet eller variation så skulle folk inte ha reagerat i närheten av lika mycket som de gör på ordet ras. Jag är rätt säker på att semantiken kring ordvalet är 90% av frågan idag. Ordet ras är fult, förknippat med otrevliga herrar från början av seklet som skapade massor av olycka för folk. Missbrukat av demagoger och extremideologer. Ordet är synonymt med hat och ondska för många. Vilket är förståeligt, men inte det minsta objektivt resonerat.

Jag kan även avsluta med ett annat klassiskt argument mot rasindelning av människan: Att det inom samma raser (vita, svarta, asiater) finns större variation än mellan raserna (vita, svarta, asiater).

Det argumentet är absurt och direkt dumt. För om man påstår att det finns mer skillnad inom en ras än till andra raser så missar man ju att samma stora skillnad givetvis då appliceras utanför rasen också (X-Y-ledsskillnaden sätter ju vit-X lika långt bort från vit-Y som från svart-Y om vi antar att det inte finns mer än en ras av människan!). Så inte ens kontextuellt blir det logiskt.  Sen kan vi också ta som hypotetiskt exempel det andra felet med argumentet: Det kan tveklöst finnas gott om vita europeer som har mer gemensamt med vissa svarta afrikaner genetiskt än de har med en del andra europeer. Men det innebär inte att de har det med ALLA afrikaner eller ALLA europeer – utan det är det generella mönstret som blir intressant. Vilken grupp, eller ras, är man mest genetiskt lik rent generellt. Då genast försvinner det här pseudovetenskapliga argumentet rätt fort på sin egen dumhet. Den tredje aspekten av det här argumentet är att det helt bygger på hudfärg som indelning av raser. Seriös rasforskning av moderna snitt talar inte om det. Därför kan det visa sig att europen i fråga tillhör mer samma ras som afrikanen än han tillhör vissa andra europeer. För som sagt, det finns ingen ”europeisk ras eller afrikansk ras” – men det innebär inte att det inte kan finnas urras-grupperingar.

Det här var mer en bloggpost om det öht kan tänkas finnas ett rasbegrepp som fungerar att applicera på människan. Den som söker exakta definitioner på vad som isåfall är olika mänskliga raser får leta vidare på nätet. Det kan jag för lite om för att säga något med säkerhet. Det var heller absolut ingen bloggpost om värderingar av olika raser. Det kan idioter syssla med. Men precis som idioter som spränger kärnvapen inte gör fysik till en lögn så gör inte rasism rasbegreppet till en lögn per se.

Annonser
Det här inlägget postades i Historia & arkeologi, Konspirationer & pseudovetenskap, Paleontologi. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Finns det mänskliga raser?

  1. Kristian Grönqvist skriver:

    Det är självfallet så att politik i hög grad styr antaganden om raserna. I Kina tex har det de senaste tjugo åren varit comme il faut att anse den kinesiska rasen för direkt nedstigen från Pekingmänniskan. Nästan politiskt önskvärd ideologi. Men det har på senaste tiden förkastats av gentester som definitivt talar för den senaste Out of Afrika-teorin.
    Det må vara hur det vill med den saken.
    Vi ser på ö-världar, att ganska snabba anpassningar till omgivningen och fria nischer är möjlig, så de olika utseendena behöver ingen egen förklaring.
    Tjocka/tunna läppar, stora/små öron, stora/små näsor är faktiskt variabler som styrs av omgivningstemperatur och de är snabba förändringar(Brosk,mjukdelar).
    Sneda ögon tar lite längre tid och därför har vi fortfarande människor i Södra Asien som har det,fast de inte egentligen behöver det.
    Den moderna genetiken är förstås inte felfri, så vi får nog kanske räkna med vissa justeringar, men som det ser ut just nu är rasbegreppet en politiskt betingad variabel.

  2. Ping: Tweets that mention Finns det mänskliga raser? « Geobastard -- Topsy.com

  3. Daniel skriver:

    Uppdatering: Jag såg på TV att hundraser som mest skiljer 0.2 procent från varandra genetiskt. Det sätter det här med ”hur mycket som krävs för att det ska få kallas ras” i perspektiv. Och då är hundar den däggdjursart med allra störst utseendemässig variation av alla arter. Det krävs alltså inte mycket alls i generna.

    Och jag kan heller inte se att tidskriteriet är viktigt. Det är inte mer av en ras för att den funnits i 100 000 år än i 1000 år.

Kommentarsfältet är stängt.