Antropocen – en tidsålder

Är antropocen (eller anthropocene) ett giltigt begrepp ur geologins synvinkel? Alltså en distinkt geologisk tidsålder skapad pga människan? Det är ju trots allt geologerna som måste få ha sista ordet om det då det är ett geologiskt påstående. Det är väldigt många som sysslar med andra vetenskaper som slänger sig med begreppet dock. Lite för många kan tyckas. Låt geologerna definiera det som har med geologi att göra tack.

Det hela står lite och faller med vad man tycker räcker för att kalla något för en geologisk tidsålder. Vanligen, som i fallet med Jura, Krita, Devon osv så handlar det om perioder med distinkt fauna och flora och som ofta avgränsas rätt tydligt mot föregående eller efterkommande perioder genom att miljön ändrats dramatiskt och därmed påverkat sedimenten. Det krävs inte mycket talang för att se skillnaden i Sverige mellan Silur och Ordovicium på en del platser. Det är tveklöst distinkta perioder.

Det kan vara en global katastrof som gör gränsen likt krita-tertiär och dinosauriernas död, men det är oftast en process som tagit några miljoner år. En havsström öppnas eller stängs och vips har jordens hela klimat ändrat sig. ”Vips” som i typ 15 miljoner år eller mer då. Men det kan också verkligen vara lite mer ”vips” i form av våldsamma vulkaner eller asteoridnedslag och under loppet av årtionden – som sedan distinkt ändrar faunan och floran så mycket att det för evigt ser annorlunda ut i sedimenten själva (kalkstenar tyder på kalciumrika livsformer i varma vatten – skiffrar tyder på kallare djupa vatten och mindre fauna, sandstenar på ökenmiljöer eller glaciärtider osv osv).

Då finns det två frågor med antropocene som man måste ställa sig: Har vi påverkat miljön och är det dramatiskt nog för att lämna ett spår i geologin som kommer synas som en period.

Här är svaret tveklöst nej som jag ser det. Antropocene är inte jämförbart med stora indelningar likt Krita, Jura, Devon. Oavsett hur mycket ärr vi lämnar med en klimatrubbning så måste det även till en radikal och mycket långvarig klimatförändring som vi orsakat.  Långvarig som i miljontals år långvarig. Och det lär inte den globala uppvärmningen leda till eftersom jorden rent geologiskt befinner sig i ett stadie där hon avkyls mer och mer – dvs vi sätter fyr på en brasa i sibirien – det kommer snart ligga snö igen.

Vi går faktiskt möjligen mot vad som faktiskt kan vara en sk snowball earth om X antal miljoner år. Dvs mer eller mindre total nedisning som kommer vara mer eller mindre konstant under många miljoner år. Det beror på havströmmarna som öppnades och stängdes under tertriär och kvartärtiden (Sydamerika, Antarktis som öppnades och Nord och Sydamerika som stängdes). Jorden är osedvanligt kall. Så här kall har hon inte varit på mycket länge.

Men det innebär inte att antropocen är ett begrepp att skrota. Det kommer fortfarande vara högst märkbart geologiskt för många hundratals miljoner år att något höll på och förändrade jorden. Det som kommer synas är geomorfologiska processer inte minst. Vårat omformande av landskapen med vägar, tunnlar, gruvor och större byggens sediment (fatta hur mycket sten man flyttar under stora vägbyggen tex). Dessa morfologiska ting kommer lämna spår, som i en del fall kommer kunna vara i miljarder av år om det vill sig väl. De kommer iaf vara supertydliga för det tränade ögat i många hundratals miljoner år.

Fossil av oss, eller av saker från oss har såklart mycket lägre överlevnad (i regel). Men det är fullt möjligt att man i shelf-sediment (det är där som saker lagras bäst i regel) kommer kunna hitta tillräckligt med spår av oss som fossil för att det ska sticka ut rejält rent paleontologiskt – skeppsvrak och drunknade människor kommer kunna lämna fossil eller spårfossil efter sig i dessa miljöer – inte minst på shelfer utanför floder där sedimenten packas mycket årligen.

Och sen har vi ju hur vi som organismer har påverkat kemin. Våra ansamlingar av naturresurser kommer också synas i stratigrafin. Stora depåer som hanterat kemiskt, radioaktivt material kommer synas under upp mot flera hundra miljoner år beroende på sönderfall och nedbrytning.

Kort sagt – en paleontolog som sitter på jorden om en miljard år kommer definitivt att se vår civilisation sticka ut i geologin, även om den tar slut imorgon. Trots framtida istiders skoningslösa erosion och våldsam tektonik så kommer det finnas tillräckligt kvar av oss för att det ska sticka ut. Det är dock värt att beakta att chansen för spår att överleva minskar ju närmre polerna det befinner sig då istidserosionen här är elak. Men en gruva i Afrika kommer synas lätt i 100tals årmiljoner tills tektonik och kontinentaldrift gjort sitt.

Men, som sagt, det finns väldigt lite som tyder på att antropocen kommer sticka ut som en geologisk tidsperiod av samma rang som Krita, Jura och Devon osv. Däremot kan man möjligen kalla det en ”epok” (eng. system period). Dvs kategorin under ”period” (eng. series epoch) rent geologiskt som motsvarar saker som ”holocene” och ”pleistocene”. Man kommer iaf garanterat att kunna kalla det ”tidsålder” (eng. stage age). Som exempel där då så delas Jura in i 11 tidsåldrar med latinska namn som i sin tur utgör tre epoker (övre, mellan, undre – men kallas även äldre, mellan och yngre).

Det här med geologiska tider är inte så komplicerat som det låter. Det räcker med att man förstår att antropocen inte kvalificerar sig till att bli en ”period” (varar 50-300 miljoner år), utan möjligen en ”epok” (varar 2-50 miljoner år) – men mest troligt ”bara” en tidsålder (varar 10000 år till 5 miljoner). Variationen i längd beror på om det dels finns något distinkt att markera ut i geologins stratigrafi, men framförallt på att upplösningen blir sämre ju äldre period vi talar om. Det är i regel mycket svårt att hitta olika gränser i sediment som är 1000 miljoner år jämfört med de som är 10 miljoner år och därmed minskar upplösningen också.

En öppen gruva som kommer, om den är lokaliserad utanför nedisningsområden, synas som en onaturlig geomorfologisk förändring i stratigrafin i hundratals miljoner år. Det har ingen betydelse om den fylls med sediment – det är nästan bara att föredra för att den ska upptäckas och bevaras. För i geologin är det så att ju mer något döljs, desto tydligare syns det sen.

Annonser
Det här inlägget postades i Geologi, Paleontologi. Bokmärk permalänken.