Hur Godwins lag missbrukas av folk i diskussioner

Alla känner vid det här laget till min kärlek för retorik och retoriska lekar. Vad ni kanske inte känner till är att jag har ett hatobjekt inom retoriken som jag innerligt avskyr och det är sk ”Godwin-seger”. Det är en totalt påhittad förlängning av Godwins lag (Den som säger att ju längre en diskussion fortgår, desto mer troligt är det att den förr eller senare kommer referera till nazism eller Hitler), och denna ”Godwins seger” missbrukas hela tiden av folk på nätet för att avsluta jobbiga diskussioner.

Det finns nämligen människor där ute. Gott om människor där ute som har fått för sig att om man refererar till nazism i en diskussion – så förlorar man diskussionen oavsett vad. Det är inte vad Godwins lag handlar om. Jag citerar här wikipedia:

Godwin’s Law applies especially to inappropriate, inordinate, or hyperbolic comparisons of other situations (or one’s opponent) with Hitler or Nazis or their actions.

Irrelevanta kopplingar till nazism som endast har som syfte att nedvärdera motståndarens argument till att vara lika dåliga som nazismen. Ett guilt by association utan syfte. Ett Reductio ad Hitlerum. Vegetarianism är kasst för Hitler var vegetarian. Någon annan koppling behövs inte. Den sortens diskussioner är vad Godwins lag åsyftade.

För det finns nämligen tre situationer där nazism-jämförelsen är korrekt. Den första är när man faktiskt, helt korrekt jämför något som någon sysslar med något som nazisterna elakt sysslade med, som är relevant, tex om man diskuterar ”kärnfamiljer” och annat som fascister gärna gör. Låt oss säga att Kalle säger att ”vi blir lyckliga endast av att leva i kärnfamiljer”. Om jag då påpekar att det tyckte även Hitler och att argumenten Kalle framför är de samma som Hitlers – så är det inte irrelevant för diskussionen likt en diskussion om vegetarianism och Hitler skulle vara. Det finns inget med vad Hitler tyckte i frågan om mat som gör det fel med vegetarianism eftersom det är inte kopplat till hans ideologi. Däremot finns det per definition mycket som tyder på att i frågor där nazismen, en politisk ideologi som hade tydliga lösningar och ideologiska tankar, likt hur familjer skulle utformas, så finns det en relevant koppling.

En koppling som självklart inte är vacker, en koppling som självklart osar lite av guilt by association, men fortfarande en relevant koppling. Man kan kan tänka sig ännu tydligare kopplingar på samma tema: Om jag säger att nazisterna, precis som serberna under balkan-kriget använde kz-läger och sysslade med etnisk rensning så gör jag inget fel i det. Det gjorde dem. Det blir inte en Godwin-seger för den andre för att jag påpekar det och det är otrevligt. Det blir snarare en dumstrut på huvudet på dem ifall de tar ordet Godwin i sin trut. Och det tar oss in på andra punkten – att det inte bara visar på en historisk analogi – det visar just hur elakt det är med kz-läger.

Det andra punkten är ju att nazismen fungerar som ett värsta-tänkbart-scenario som folk överlag kan identifiera. Dvs om jag ska beskriva hur illa något är och gör en koppling till hur illa nazism är så förstår folk vad man menar tillskillnad från mycket annat där kopplingen inte är lika universell eller tidlös likt ”Han är ett elakt svin, som en gudslös ateist” skulle kanske ringa starka klockor hos folk för 1000 år sen, men inte idag – inte lika hårt som ”Han är ett elakt svin, som en regelrätt nazist” (utom möjligen i mörkaste bibeltäta Småland då). Nazism är en sak som väldigt få har avvikande åsikt kring och har man det förstår man fortfarande andras agg och känslor. De flesta ser det som en helt igenom hemsk sak i historien och därmed kan diskussioner lätt bli begripliga genom det. Folk vet hur jävlig någon är om man beskriver den som nazist.

Det sista exemplet på när Godwin-seger inte ska åberopas är när någon faktiskt talar om nazismen utan baktanke eller syfte att nedklanka. Jag såg det senast häromveckan när jag läste på Dick Harrisons blogg om historia. Där jämförde Dick något kring hur konstitutionen fungerade i ett land en gång i historien med något liknande som nazisterna hade skrivit och ändrat i den tyska. Helt utan att vilja klanka ned på det andra landet och jämföra det med nazisterna (han skrev t om något i stil med ”ett liknande blabla skapades av tyska domstolar år 1936”. Han sa inte ens ordet nazister har jag för mig. Det var bara en analogi som stämde väl med hur processen gick till – i en totalt fredlig diskussion och något fredligt. Folk högg som kobror direkt utan hänsyn till kontexten eller hur han hade uttryckt det.Det var pinsamt att se. Men inte som Godwin-kobrorna tyckte.

Folk MÅSTE släppa pungen och landa. Sluta åberopa Godwins lag så fort en nazistisk referens göres. För i 9 fall av 10 är den saklig – och är den inte saklig – påpeka det då och spring inte iväg som en dåre med händerna för öronen och ropa ”Godwin-seger! Godwin-seger!” så fort orden nazism eller Hitler nämns. Det ser så löjligt ut och i princip är det du som förlorar diskussionen på löjeväckande beteende.

Annonser
Det här inlägget postades i Retorik och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Hur Godwins lag missbrukas av folk i diskussioner

  1. Cecilia skriver:

    Mycket intressant inlägg.
    Påminner om hur man bemöts när man nämner Newtons eller Einsteins namn. ”Vet du om att det är ett tecken på crackpot att namedroppa dessa namn?”

    Ja, kanske flummiga new age-teorier, de är ofta späckade med ”Einstein”. Men får en civilingenjör lov att nämna dessa namn i mekaniska fullt vetenskapliga relevanta diskussioner, eller?

  2. Daniel skriver:

    Tack Cecilia.

Kommentarsfältet är stängt.