Vad bildas det för bergarter vid ett vulkanutbrott?

Vad är det en vulkan likt den vi ser på Island nu spyr upp? Förutom gaserna, som jag inte tänker rabbla upp, så är det sk extrusiva bergarter (en bergart som stelnar vid eller nära ytan) och aska.

Så det som tränger upp ur vulkanen, den sk lavan (som magma kallas när det når ytan) är alltså en uppsmält bergmassa från några kilometers djup som kommer stelna tämligen fort. Den kommer därför kännetecknas av två saker, dels kommer den vara väldigt uppblandad av olika saker den har tagit med sig på vägen, inte minst med bergarter från jordskorpan på vägen, och dels väldigt finkornig (det tar tid för större kristaller att bildas, och lavan kallnar fort vid ytan). En granit bildas som jämförelse då inte alls vid ytan, utan långt ner och under mycket lång tid.

Du kommer hitta mestadels basalter av olika sort vid en vulkan. Om det är ett gasigt material får du sk vesikulär basalt som kan se ut som rena tvättsvampen. Saknas gaser får du en mer tät massa som defineras av sin källmineralogi (enkelt förklarat varför: Om den formas på en kontinent så blir det en ljusare bergart eller ute på havsbotten så får du en mer mörkare – fast det behöver inte alls vara så – så egentligen ska ni ignorera det jag precis sa).

Det finns en uppsjö av olika extrusiva vulkaniska bergarter så som dacit, andesit och basalt. Men det kan även bilda mer glasartade bergarter likt obsidian (bildas när lavan stelnar väldigt fort, i kontakt med vatten tex).

Det är så här man kan förklara det hela enkelt. För att förklara allt mer ingående måste man redogöra väldigt mycket mer i detalj. För ska jag tex förklara varför och hur det bildas en dacit, men inte en basalt, så måste jag förklara vattnets påverkan vid subduktionszoner, inblandningar av felsiska eller mafiska källbergarter, och hur lång tid processen tagit.

Tänk dig att du har en gryta som kokar på spisen. Du tillsätter alla kända ingredienser. Kokar du den olika hårt och olika länge så kommer du olika sorter slutprodukt. Det är så här enkelt man önskar att petrologi fungerade – men det gör det inte. Här är det reaktioner mellan olika ingredienser som definieras av olika temperaturer, olika tid för stelnande och uppsmältning, vattenmängder, om det är en subduktion eller en expansion och en massa komplicerade reaktioner kring värme och tryck som styr allt (leder till olika faser – där olika ämnen stelnar olika fort och därmed styr hur andra ämnen sen stelnar på ett sätt värdigt en superdator att hålla reda på). En vulkan under Island producerar helt andra bergarter än en vulkan under Japan. Men två vulkaner på Island kan också producera helt olika bergarter – trots samma ursprungskällor. Kemin bakom bergarterna är alltså så komplicerad som kemi öht kan bli bortsett möjligen kemin bakom DNA.

Förutom extrusiva bergarter i olika skepnad får vi såklart aska. Aska bildar om det får lagras länge och litifieras (förstenas) också det bergarter – olika sorters tuff (ja såklart finns det inte bara en sort ;)) , men även i kombination med andra stenar på ytan breccior (av olika slag såklar). Man kan även se bergarter kopplade till svavelprocesser och oxidationer. Och kombinationer av allt detta – inte minst i kontaktzoner mellan olika lavor och annat, eller för den delen om bergarten sedan får ligga så länge att den täcks över av sediment, och tillslut kanske blir en del av tektonisk aktivitet och metamorferas till andra bergarter.

Så det är inte en sorts bergart som kommer ur vulkaner, det är hundratals. Kanske tusentals om man namnger alla märkliga varianter och kombinationer.

Ovan. Welded Tuff.

Ovan. Vesiculär basalt

Ovan. Porfyrisk dacit.

Annonser
Det här inlägget postades i Geologi. Bokmärk permalänken.