Master eller magister

Magister eller Master. Folk slänger sig med uttrycken lite som de vill märker jag, inte minst kallar många som har en magister sin examen för master numera. Med risk för att låta som någon stropp som vill pinka revir vill jag påpeka att det inte riktigt är samma sak.

Magister är en idag (snart) obsolet form av examina, som bara ett fåtal (äldre studenter) väljer att plocka ut medans alla nya tar en kandidat och sen ev en master (mastern står som eget program kan man säga). Anledningen är enkel att magister håller på att utraderas, den är inte alltid möjlig att omvandla till något som är hållbart internationellt!

Det är en väldigt skandinavisk och tysk sak med magisterexamen. Obegriplig på många platser i världen. Vilket tex kinesiska studenter fick erfara under 90talets boom av gäststudenter från Kina. Jag minns hur de avråddes från att komma hit och läsa när problemet med att konvertera betyg och poäng uppdagades. Idag läser nästan inga kineser i jämförelse med förr. Bränt barn skyr elden även om problemet i princip är borta. Inte helt borta, då en del institutioner inte tillhandahåller mastersprogram ännu.

Och magister är inte samma sak som master. Den internationella benämningen på magisterexamen är masters degree one year för att särskilja den från vanlig masters degree. Men tror ni folk skriver ut det i sina CV? Nej. Det står knappt alls någonstans. Bedrägeri kan jag tycka som måste kämpa ett år till.

Är det så stor skillnad då förutom att magistern är ett år utöver kandidatnivån och mastersnivå är två år utöver kandidaten? Ja det är det… egentligen ska det vara det iaf.

Kraven på studentens mastersuppsats är högre än den var på magistern. Du har 1.5 termin för uppsatsen på master. Du har max 1 termin på magistern (eller ska ha, i arkeologins CD-kurser från förr är det märkligt nog 1.5 termin också, men ,5 ägnades åt forskningstraditioner kan man säga och särskiljs också i poängen. Du måste också läsa mer på avancerad nivå för att få plocka ut en master än man var tvungen på magisterexamen.

Rent praktiskt tillhandahåller de flesta institutioner fortfarande magister-arbeten och uppsatser åt de studenter som vill ta sådana (tom istället för kandidat!). Kraven på dessa uppsatser är snällare än för mastern och de ger inte samma poäng alls (de ger 30hp, masteruppsatsen ger 45hp). De har inte sänkt kraven på dem från förr i tiden, men mastern förväntas hålla högre nivå då den faktiskt är längre som utbildning.Mastersexamen har liksom blivit ett litet snäpp till på stegen kan man säga. Eller borde så vara. Tyvärr begriper troligen väldigt få svenska arbetsgivare skillnaden mellan att anställa en med magister och en med master.

Jag har sneglat lite i mastersuppsatser från geologiska institutionen som givits högsta betyg (VG), och det är fan digra saker må jag säga, medans magisteruppsatser mer ser ut som lite tyngre varianter av kandidatarbeten. Det ligger såklart på individnivå det där, men i regel ser det ut så. Ett arbete som fått VG på mastersnivå är större och mer omfattande än ett som är på magisternivå.

I naturvetenskapliga sammanhang producerar man i regel färre sidor per examensarbete än tex humaniora gör. En avhandling på doktorsnivå i naturvetenskap kan lätt vara på under 100 sidor, medan den inom humaniora ofta är över 500 sidor. Jag har sett 1000-sidorstegelstenar inom historia t om. Och det avspeglas även på lägre examina. Tex skulle man skriva 45 sidor för en c-uppsats i historia, och jag tror omkring 100 sidor för en d-uppsats. Men det var förr, innan mastern kom in, det kan ha ändrats. Oavsett vad är det mycket mer krav än vad naturvetarna sätter på sidantalet. Här räknar man istället även in arbetsbördan utifrån vad handledarna bedömmer. Dvs om jag har suttit i labb i 100 timmar så ska det ju inte vara utan värde. Därför kan kandidatarbeten på geologi tex lätt vara under 10 sidor. Det är en artikelstudie, eller en kortare enklare rapport av något som studerats praktiskt. Värt 15 HP.

Men med tanke på vilka enorma krav på formalia och innehåll de mastersuppsatser jag har sett inom geologin har, så finner jag det att vara ett underverk hur studentstackarna har lyckats producera dem på en och en halv termin. Vi snackar uppsatser på 70-80 sidor!

Det är lite som att magister, eller CD-uppsatserna inom humaniora skulle vara på 300 sidor om man ser till hur faktaspäckade de är och hur lite utrymme för pladder som ges… För er som saknar referenspunkter att jämföra med, vilket nog är de flesta av mina läsare.

Det är sanslöst vilka krav det ställs på mastersuppsatserna i geologi som får VG. Sanslöst. Jag ser fram mot dagen då jag börjar skriva med skräckblandad skräck.

Annonser
Det här inlägget postades i Filosofi & akademiska frågor, Geologi, Studierna. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Master eller magister

  1. Dr M skriver:

    Problemet är ju att begreppsförvirringen är total. Det finns idag minst tre olika svenska examina som översätts med ”Master” (plus eventuellt något kvalificerande tillägg): den nya master-examen, naturligtvis, men sedan dessutom gamla magisterexamen och utöver det vissa längre yrkesexamina, t.ex. civilingenjörsexamen. Den officiella översättningen av min civilingenjörsexamen i Teknisk fysik är ”Master of Science in Engineering Physics”. Vill man vara noga kan man, i alla fall här i Storbritannien, tillägga att det är en ”undergraduate Master”, eftersom man här skiljer på sådan och ”graduate Master” (som är det som brukar kallas ”Master” i USA, tror jag). Så jo, jag tänker fortsätta att vid behov kalla min grundexamen för ”Master of Science in Engineering Physics”, eftersom det är både den officiella översättningen och det närmaste man kan komma på engelska. Sedan får vi alla helt enkelt leva med att det inte är samma sak som den nyintroducerade ”Master-examen” (som jag gott tycker man kunde ha gett ett svenskt namn i Sverige, med ”master” som översättning).

    Ännu värre är det att försöka översätta en svensk licentiatexamen, som helt saknar motsvarighet och rimlig översättning. Tur i alla fall att doktorsexamen är otvetydigt, även om min ”Teknologie doktor” blir ”Doctor of Philosophy” på engelska.

  2. Mikael skriver:

    D-uppsats på 100 sidor i historia!? På Kau rekommenderar man högst 45 sidor…

  3. Daniel skriver:

    När vi läste i Lund så stod det 80-130 sidor för D-uppsats på den institutionen.

  4. Mikael skriver:

    Ja helt orimligt låter det ju inte, skrev ju 60 sidor på C-uppsatsen. Uppfattar kraven som betydligt lättare på Kau än i Lund iofs

  5. Mie skriver:

    Min institution rekommenderade en magisteruppsats på sjuttio sidor när jag studerade. 70-80 sidor låter inte så mycket i mina öron. Sidantalet är ju inte heller kvalitet.

    Kvaliteten på uppsatser (oavsett nivå) differerar en hel del. Finns många magisteruppsatser som lugnt matchar en på masternivå. Handlar om vilken nivå ens institution, handledare, examinator och en själv sätter.

  6. Dr M skriver:

    Jag är lite förvånad att man alls ställer villkor på sidantal på D-/magisteruppsatser/examensarbeten. Jag har för mig att mitt examensarbete för civilingenjörsexamen landade på 30-40 sidor någonstans. Matematisk text och experimentanalys. Att jämföra textlängd mellan matematiska och humanistiska ämnen är ju egentligen meningslöst. Min doktorsavhandling är väl än knappa 150 sidor skulle jag gissa, vilket är betydligt mer än jag egentligen hade behövt. Egentligen hade jag klarat mig på en kappa om kanske 20-30 sidor samt artiklarna (som ju är de egentliga publikationerna i en sammanläggningsavhandling, som i sin tur är den form som nästan undantagslöst gäller i fysik).

    Hur som helst, min poäng är att det viktiga är ju att hålla koll på forskningens omfattning och kvalitet, och att den resulterande publikationen är bra och uttömmande, men inte längre än innehållet motiverar. Om detta sedan innebär 20 sidor eller 200 sidor är helt ointressant, och det tycker jag borde gälla alla uppsatser i princip från C-nivå och uppåt.

  7. Daniel skriver:

    Jo jag är också av uppfattningen att sidantalet inte visar på något när man jämför olika ämnen och institutioner. Det kan dock visa på saker inom samma ämne, men måste ju inte såklart.

  8. Andreas skriver:

    Vet inte varifrån du fått att en masteruppsats är 45 hp. På GU rör det sig om 30 hp (alt. 15 + 15 hp).

  9. Daniel skriver:

    Andreas: I Lund är de på 45. Det låter som ni bara konverterat magistern rakt av. Våra magistrar är 30.
    http://www.geol.lu.se/gu/master_path.htm

  10. Daniel skriver:

    Det förklarar kanske varför jag tyckte att kraven på dem var så löjligt stora jämfört med magistrarna jag såg.

  11. Andreas skriver:

    Ja, då förstår jag lite bättre. Jag kände inte alls igen mig i din beskrivning av hur maffigare en masteruppsats var i jämförelse med en magisteruppsats, eftersom man i min kombination av ämne och universitet (matematik på GU) har samma poängkrav och samma kursplan. Av ren nyfikenhet tittade jag på geologi på GU, och där kan man välja mellan 30, 45 och 60 hp masteruppsats.

  12. Daniel skriver:

    60… elakt!

  13. Andreas skriver:

    Ja, men uppsatsen blir väl förhoppningsvis bra och intressant efter ett års heltidsjobb med den 😉

  14. Dr M skriver:

    Jag har ganska länge varit förespråkare för att införa möjligheten att göra ettåriga examensarbeten på civilingenjörsutbildningarna (särskilt Teknisk fysik som jag själv gick), och naturligtvis även andra utbildningar där det kan vara relevant. Min poäng är dels att examensarbetet lätt drar ut på tiden för en rätt stor andel, särskilt, tror jag, bland dem som gör mer forskningsbetonade arbeten på universitetsinstitutioner, dels att man bör ge studenter som är intresserade av forskning en möjlighet att verkligen få genomföra en ordentlig forskningsuppgift, vilket man bara nätt och jämt hinner med på en termin. Det längre exjobbet skulle alltså vara frivilligt, men skulle nog vara en god förberedelse för dem som vill doktorera eller söka sig direkt till forskningsavdelningar.

  15. Daniel skriver:

    Dr M: Det låter bra. Jag håller med.

Kommentarsfältet är stängt.