Missförstånd

Jag brukar ju klaga på sk amatörgeologi. Här kommer några exempel och jag kommer fylla på när jag kommer på fler exempel.

Granit – Används av stenindustrin och folk i gemen på ett sätt som ofta inte alls handlar om granit. Utan flera olika andra typer av stenar. Väldigt ofta är det diabaser (kallas svart granit), gnejser, labradorit, gabbro och t om marmor som kallas granit i affären som säljer gravstenar eller köksbänkar.Granit är inte finare eller bättre, så det är bara precis löjligt att den har fått ta över som begrepp. Folk känner igen namnet och det är synonymt med styrka och tålighet, därför säljer det antar jag. Notera att granit mer är en typ av bergart än en distinkt sort. Det är luddigt, men inte så luddigt så att diabaser ska kallas för svart granit.

Fig. ”Granit”. Tre eller möjligen fyra sorters granit på bilden. För det syns bla diorit, gabbro, diabas, labradorit och gnejs också.

Marmorgolv – Vilket det nästan aldrig är utom i nyare palats. Utan om det är nästan alltid kalkstensgolv av ordovicisk kalk – vilket egentligen är mycket häftigare. Tips: Om du ser fossiler är det till 99% säkerhet kalksten. I marmor så upplöses alla fossilformer av metamorfosen. Om det är glansigt och ”marmorerat”, gärna vitt i tonen. Då är det möjligen marmor. Nu är ju marmor metamorferad kalksten så släktskapet är ju där, men rätt ska vara rätt. Du kallar väl inte en SAAB för en Volvo bara för att båda är (var) svenska bilar?

Fig. Kalkstensgolv. Inte marmor. Fylld av oolider, bracchiopoder och andra fossila former.

Gråsten – Inte fel att säga, men det betyder ju verkligen inget alls. Ett samlingsnamn för folk utan geologiska kunskaper för alla möjliga stenar som de inte kunnat identifiera med namn. Ska användas mest på kristallina stenar enligt de källor jag sett, men tyvärr är det inte så enkelt, ibland kallas även sandsten för gråsten. Sandsten är en inte kristallin bergart.

Fig. Sk gråstenar. Svårt att säga vad det är på håll, men jag skulle gissa att den stora stenen i centrum är kalksten eller sandsten faktiskt.

Grönsten – Populärt begrepp bland arkeologer inte minst. Också ett väldigt luddigt begrepp då geologer som talar om det talar om metamorferade eller kloritiserade mafiska (mörka) stenar, medans arkeologer mycket väl också kan tala om icke metamorferade bergarter – inte minst föremål av diabas. Dvs det handlar om en röra av diabas, gabbro, daciter, amfiboliter, hornbländiter, andeciter, serpentiner, peridotit, fonoliter och basalter som kallas grönsten. Åsyftar lätt grönskimrande mörka stenar – men bör egentligen bara snarare användas om stenar i grönskifferfacies. Men bör undvikas som begrepp helt för att undvika missförstånd om jag får bestämma. Säg mafisk bergart, för det gör geologerna om mörka bergarter som de inte identiferat ännu. Då blir det inte fel.

Fig. Sk grönsten. ”Riktig” grönsten då och inte diabas.

Blåsten (Bluestones) – Ett rörigt begrepp. Man kan kalla det ett slaskuttryck t om. Inom engelsk arkeologi handlar det om stenar som använts i bygget av Stonehenge, men även på något som motsvarar hur svenska arkeologer talar om grönsten, dvs ett slaskuttryck för mafiska bergarter. I fallet med Stonehenge är det frågan om diabaser. I Belgien åsyftar man en sorts kalksten, i USA en sorts sandsten som vi i Sverige snarare kallar Gråvacka osv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s